Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Klockhoff; Folkvisan om k. Didrik.
af fruktan för jätten nekat att gå i spetsen; och intet nämnes
om att han förlorat sin häst. På Isungs förnyade fråga
säger Berne v. V. slutligen, att det vore Didrik af Bern,
som kommit för att strida mot Isung (v. 42 f.). Alla dessa
meningslösa verser kunna omöjligen hafva tillhört visans
grundform. Det enda skälet till deras tillkomst synes vara,
att i början af visan Brand är den, som hänvisar Didrik till
Isung, och att en bearbetare velat se orsaken därtill i
hämndetankar hos Brand. Men denne har trädt i stället för
Hildebrand, och anledningen till ankomsten var enligt den
germanska tvekampsagan, att Didrik ville mäta sina krafter
med Sigurd. Huru Grundtvig, DgF. IV 647, kan förbise
alla dessa omständigheter och anse dessa verser i dA för ett
"gammelt Led i Sagnkredsene om Kong Didrik og hans
Mænd", det är för mig oförklarligt. Alltså böra dA 38—43
utmönstras såsom oäkta. I stället har stått en vers, som
motsvarat fA 25. Ordningen och innehållet i dA blir då
med den ändring, som v. 37 af andra skäl bör undergå,
densamma, som den ursprungligen varit i fA, eller att
sköldeuppräkningen kommit omedelbart efter Sigurds uppträdande
inför Isung. Ännu ett skäl finner jag för denna uppfattning
i det uttryck, som användes vid omnämnandet af de
särskilda sköldarna. Detta är: "det skiner" i den första sköld
o. s. v., hvilket var naturligt, då Sigurd skulle omtala, hvad
han sett på afstånd. Däremot passar det ej, om Sigurd i
Didriks talt betraktade sköldarne och vid återkomsten
omtalade, hvad han sett. Då hade ett annat uttryck valts,
såsom "det står" e. d. I de versioner, i hvilka den senare
anordningen gjort sig gällande, har det senare uttrycket
införts — hos Vedel därjämte äfven andra för att variera —
men ibland har det ursprungliga fått stå kvar, ehuru mindre
lämpligt.
Jag finner alltså, att allt talar för att
sköldeuppräkningen i visans grundform har innehaft samma plats som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
