Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
här hafva samma upprinnelse. I sådant fall måste uti visan
tvekampen mellan de båda partierna — J>idr. s. k. 206-—
222 —- en gång ha funnits, men sedan bortfallit. Men däremot
talar i främsta rummet den form, som dA 89 har. Det heter
nämligen, att det rådde glädje i konung Isaks (o: Isungs)
gård. Om tvekampen från början ingått som ett led uti
visan, så är denna glädje alldeles omotiverad. Denna
tvekamp måste väl i så fall hafva framställts i enlighet med
den äkta traditionen, så att Isung och hans söner blefvo
besegrade, såsom också händelsen framställes i J>idr. saga. Det
fanns alltså ingen anledning till allmän glädje vid konungens
hof. Motsatsen framhålles också i |>idr. s. k. 222: Isungr
konungr oc hans menn era enir oglodostu. I denna talas
endast om att konungarne ingingo vänskapsförbindelse. Om
däremot ingen tvekampsskildring förekommit i visan, utan
denna slutat med Sigurds återkomst till Isungs borg, så blir
versen ännu meningslösare. Icke kunde väl denna händelse,
Sigurds lyckliga återvändande från sin beskickning, behöfva
åstadkomma en sådan glädje, och talet om konungarnes
vänskapsförbindelse och kämparnes återresa till sina hem kommer
alldeles att hänga i luften. Därföre anser jag, att denna vers
genom inflytande af någon annan visa erhållit denna form,
och att den således ej har någon med |>idr. saga gemensam
källa. Då alltså intet bevis finnes för att tvekampen
behandlats i visan, anser jag mig hafva anledning tro, att den
icke ingått i grundformen. Huru visan afslutats, kan jag ej
afgöra. Ingen af uppteckningarne synes här hafva bevarat
den ursprungliga formen.
Om vi förutsätta, att en eller annan vers utöfver de
nämnda möjligen funnits i grundformen, så har denna alltså
från början innehållit omkring 70 verser. Då jag nu går
att redogöra för visans källor, kan jag gifvetvis ej taga
hänsyn till andra än de verser, som jag ansett komma grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
