Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
105
För att komma till klarhet om visans ursprung, måste
man först besvara två viktiga spörsmål. Det ena gäller
tillkomsten af Jidreks saga, det andra folkvisornas ålder
i Norden.
Beträffande fiáreks saga har den äldre uppfattningen
varit, att den noga återgifvor nordtyska sägner och att de
afvikelser, som den gör från nu bevarade tyska dikter från
medeltiden, hvilka behandla samma ämnen, bero på andra
källor än de nu förefintliga dikterna. Denna åsikt torde ej
längre kunna försvaras. Olika forskare hafva för olika delar
af f>idr. saga visat, att i denna finnas kortare eller längre
ställen, som icke kunna grunda sig på något tyskt original.
Oomtvistligt är, att det mesta materialet är af tyskt ursprung,
men vid bearbetningen af detta har författaren tillåtit sig
många afvikelser. Dessa hafva varit dels oafsiktliga, dels
afsiktliga. Författaren har tydligen ej haft skriftliga källor
till sitt förfogande, utan fått sina uppgifter genom muntliga
berättelser. Hans sagesman hafva troligen varit köpmän från
hansestaderna i Nordtyskland, hvilka i Bergen berättat sägner,
som voro gängse i deras hemland. Men hvad säkerhet finnes
för att dessa meddelat sägnerna i oförändradt skick? De
hafva berättat ur minnet, och detta har nog ofta svikit. Då
sedan den norske författaren skulle öfverföra det rika
materialet till norska, så torde han ofta hafva glömt rätta
sammanhanget. Detta är också helt naturligt. På detta sätt
hafva sådana onöjaktigheter tillkommit, som Döring
beträffande Sigurdssägnen anför: personernas roller hafva ombytts,
andra namn hafva inträdt, händelserna hafva en annan
ordning o. s. v. Därtill komma de afsiktliga ändringarne. Den
norske författarens plan var att åstadkomma en
"Morskabslæsning"; han var själf författare — om ock en dålig sådan
— och ej blott öfversättare; han tog stoffet, hvar det än
erbjöd sig. Hufvudparten fingo de nordtyska sägnerna lämna,
men äfven inhemska källor anlitades, där de passade; allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
