Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
sammans omformades för att bilda ett sammanhängande helt.
Att sammanhanget stundom är dåligt, är sant, och det beror
nog till en del på det omväxlande materialet, men afsikten
att ernå ett sådant skönjer man ständigt. Till allt detta
kommer, att den förste författarens verk har blifvit
revide-radt, ändradt och tillökadt af en annan, icke blott så, att hela
afdelningar omskrifvits eller tillagts, något som förut blifvit
påpekadt, utan äfven så, att här och där kortare tillägg
in-stuckits. Det är endast i denna reviderade form, som sagan
nu föreligger. Jag måste här nöja mig med dessa korta
antydningar om min uppfattning af sagans komposition. Att
hvad som gäller om sagan i dess helhet, också gäller om
den del af densamma, som här kommer att beröras, torde
framgå af det följande.
Äfven angående folkvisans ålder i Norden hafva olika
meningar brutit sig mot hvarandra. Enligt den tidigare
åsikten, representerad af Grundtvig, bör dess uppkomst sättas
långt tillbaka i tiden och dess blomstringstid till det 12:te
århundradet. Hvad som gör denna åsikt osannolik, är, att
inga säkra bevis därför kunna åvägabringas. Det måste
förefalla egendomligt, att t. ex. Saxo i hela sitt stora verk ej
omnämner en enda folkvisa, om verkligen på hans tid denna
diktning då florerade — de dikter, som han anför, äro af
annat slag. Icke häller i andra verk från 1100- och
1200-talen finnas folkvisor omnämnda. Det är först omkr. år
1300, som säkra bevis för denna diktnings förekomst börja
framträda. Vid denna tid inträder en brytning inom hela
den nordiska kulturen. En mängd utländska idéer göra då
sitt intåg. Detta jämte andra skäl gör det sannolikt, att den
först då uppkommit, och dess blomstringstid inträffar
naturligen först senare, 1350—1500. Angående denna fråga
hänvisar jag i öfrigt till Schiicks förträffliga utredning i
Illustrerad svensk litteraturhistoria, I 144 ff. Hvad som gör, att
visan om Didrik och hans kämpar bör sättas tämligen långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
