Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
115
visan, anser jag alltså vara ett bevis, och ett kraftigt sådant,
för dennas afhängighet af sagan.
Själfva stridens förlopp skildras af den norske författaren
åtminstone delvis oberoende af någon tysk förebild. Han
synes i början haft ett rent nordiskt motiv: den sofvande
jätten, som snarkade så, att trädens grenar skakade, och som
vaknade vid en spark af Vidga, men åter insomnade och
ånyo vaknade, först då Vidga trampade på honom, så att
två refben brusto.
(Vidga ridr nv fram i scoginn. hann ser firir sic fram hvar
ligr einn madr oc sœfr. sa madr er fvrdv mikill.––––-Nv stigr
Vidga af hesti sinvm oc bindr vid eitt olivetre. oc gengr at
risa-nvra oc brigdr sverdi sinv Mimvngi oc spernir til risans med fœti
sinom vinstra. oc kallar a hann oc mœlti. Statt vpp risi oc ver
J)ic.–––––Nv vacnar risinn–––––oc allz ecki ottaz Ætgeirr
risi ]>ann mann oc mœlti til hans––––-far i brot leid feina––––-
–––––Oc sofnar nv risinn i annat sinni eigi ofastari en fyrr svaf
hann. Nv stigr Vidga fœti sinvm annat sinn til hans. sva at svndr
gänga .ii. rifin i hanom. Oc nv leypr risinn vp oc er reidr mioc.
oc ferifr iarnstong sina oc reidir at Vidga. Oc er hann ser stongina
hversv hon lidr. J)a skyzc hann vndan. en risinn lystr i iordina. sva
at stongin stod föst millvm tveggia hamra.)
Det finnes drag i denna skildring, som påminna om Tors
äfventyr med jätten Skryme. Tor påträffade denne i skogen
snarkande så, att jorden skalf och det dånade i skogen; Tor
väckte honom med slag af sin hammare, men Skryme fästade
sig litet därvid och somnade åter samt sof, tills Tor slog
honom i tinningen.
(Enn er kom at dagan, j)á gekk f>6rr ut, oc sér, hvar la madr
skämt frá honum i sköginum, oc var sa eigi litill: hann svaf
ok hraut sterkliga–––––greip hann (o: Êorr) hamarinn Mjölni
tveira höndum, ok steig fram ödrnm fœti, at |>ar er Skrymir lá, ok
lystr i höfud honum; en Skrymir vaknar ok spyrr, hvart laufsblad
nakkvart felli i höfud honum–––––En at midri nött, J>á heyrir
torr, at Skrymir hrytr, ok sefr fast, sva at dunar i skoginum. J>á
stendr hann upp oc gengr til hans, reidir hamarinn titt ok hart,
ok lystr ofan a midjan hvirfil honum–––––Enn i J)vi bili vaknar
Skrymir–––––Enn litlu fyrir dagan, £á heyrir hann, at Skrymir
m¾n sofnat hafa–––––reidir J)á hamarinn af öllu afli, ok fystr
á {)unnvangann–––––Enn Skrymir settist upp–––,
Gylfaginning, s. 50 ff., Jonssons uppl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
