- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
118

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.

ning har ingen något att invända, och meningen är väl, att
den efterkommes. Man hade också väntat, att striden nu skulle
upphöra, då jätten förlorat sitt vapen, stålstången, som var
jät-tarnes vanliga attribut, och Vidga fått skörda frukterna af sin
seger. Men så är det icke. Jätten hade äfven en a†geir,
och med denna fortsätter han striden. Denna fortsättning
anser jag vara lånad från skildringen af striden mellan
Heime och Åspilian, f>id’r. s. k. 433, med hvilken den
stundom mycket nära öfverensstämmer. Boer har ZfdPh, XXV
456 en annan uppfattning, som grundar sig på hans enligt
min mening oriktiga åsikt om sagans komposition. Hvad som
tyder på, att skildringen ursprungligen tillhör kampen mellan
Heime och Åspilian, är först och främst, att vid skildringen
af denna åberopas "fydersk kvædi", då författaren vill styrka
uppgiften, att Heimes hugg var så kraftigt, att han högg
ett så stort stycke ur jättens Iår, att ingen häst kunde draga
mera. Dylika uttryck finnas visserligen nästan lika i andra
nordiska sagor (t. ex. Orvar Odds saga, anf. af Grundtvig
DgR III 778), och man kunde därför anse tillägget som en
medveten förfalskning för att göra berättelsen trovärdig, men
de äro ej heller främmande för tyska dikter. Jag har funnit
ett nästan liknande uttryck i Rosengarten uti episoden om
striden mellan Witeg och Aspriän:

Er schriet ini ouch abe ein ahsel (Witeg wolt den pris hejagen)
swie stark ein ros wære, eg hæte gnuoc ze trägen.

(Roseng. ed. Grimm^ v. 1346).

Jag anser det därför antagligast, att detta uttryck
inkommit här från den tyska berättelse, som förf. följt vid
framställningen af striden mellan Heime och Åspilian — en
särskild dikt om Heimes kamp nämner der Marner, såsom
förut blifvit sagdt. Då förf. vid revision af sitt arbete eller
en bearbetare ville göra episoden mera liflig och
omväxlande, upptog han denna skildring såsom fortsättning. Äfven
andra omständigheter tyda på, att så tillgått. Skildringen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free