Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
ditionen, som låter Didrik besöka dem i Worms. Äfven J>idr
saga har känt denna, ty i kap. 226 låter den |>iftrek följa
Gunnar hem till Niflungaland. Då kämparaden tillkommit
så, som jag nämnt, är det uppenbart, att den är uppgjord af
författaren själf, oberoende af tyska källor. I visan
återfinna vi sju af |>idreks-sagans kämpar, bland dem Högne
som icke hörde till J>idreks män. Särskildt
anmärkningsvärd är förekomsten af Hornboge jarl uti visan. Såsom
förut blifvit visadt — s. 69 — förekommer han i densamma
under formen Humbelboe Iersing m. fl., hvilka kunna
återföras till grundformen Hornboga ierlssen, d. v. s.
ursprungligen angafs därmed Omlungs släktförhållande, men då däraf
blef Hornboge Jersing, uppfattades Jersing som Hornboges
tillnamn. Enligt Grundtvig DgF. I 73 uppträder i tyska
dikter en hertig Hornboge. Det medelhögtyska herzoge har
alltså återgifvits med jarl. I f>idr. saga användes mycket
ofta dét inhemska och då ännu brukliga ordet jarl, men
omväxlande med hertig. Så naturligt detta är, likaså
egendomligt synes det vara, att detta ord användes i visan, om, såsom
Grundtvig vill, den vore öfversatt från tyskan; ty då visan
tillkom, hade ordet jarl (jer!) kommit ur bruk i Danmark
och ersatts med hertig. Kalkar upptager visserligen ordet
jert, men ett ex., Gripon jerl, är hämtadt från en från
svenskan öfversatt dikt, som i sin ordning är öfversatt från
norskan, nämligen Flores och Blanceflor; de två öfriga äro från
Vedel och gälla Håkan jarl i Norge. Dessutom anföres
jerl-dorn hos Huitfeldt. Jag ser alltså i Hornboges titel ett nytt
bevis för visans beroende af sagan.
Det faller af sig själf, att de namn i kämparaden, som
finnas i visan, men ej i sagan, hafva senare tillkommit. Att
så kunnat ske, är lätt att inse. Hvar vers, där kämparne
besjungas, är ett helt för sig utan samband med de öfriga.
Härigenom kunde lätt luckor i minnet uppstå och ett nytt
namn insättas, hämtadt från sångarens rikhaltiga repertoar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
