Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockhoff: Folkvisan om k. Didrik.
133
kommande Bodel, hvilket är detsamma som Bödvildr, såsom
Völunds maka enligt den prosaiska inledningen till
Völundar-kvida hette. Men jag har i min undersökning af äkta och
oäkta beståndsdelar i visan kommit till den åsikten, att hela
den del af densamma, där Vidrik redogör för namnen på
sina vapen, sig själf och sina föräldrar, icke ursprungligen
tillhört visan. Den införes nämligen på sådant sätt, att den
ej står i något närmare sammanhang med det föregående
eller efterföljande. Men episoden har befunnits tilltalande,
och finnes därföre i alla uppteckningar utom fA, hvilken
dock står grundformen närmast. Dessutom tillhör Bodel
strängt taget endast en uppteckning, ty dBa, dBb, dBc äro
afskrifter af ett och samma original. Bugge har äfven
påpekat, DgF. II 636, att den tyska formen af namnet bort
vara Badhild.
Då man i en visa påträffar ett ord eller ett uttryck,
som kan uppvisas i någon tysk dikt, så är man benägen att
redan af denna anledning anse visan vara af tysk
upprinnelse 1). Jag tror, att man bör vara försiktig vid dragandet
af dylika slutsatser. Det fanns nämligen under medeltiden
vissa uttryck, som vandrade från land till land genom
personlig eller litterär beröring. När de fått riktigt fotfäste,
dyka de främmande gästerna upp i litteraturen. I synnerhet
voro visorna utsatta för dylika inflytelser. De sångare, som
föredrogo dem, voro ofta tyskar eller hade genom
kännedomen om den samtida tyska diktningen benägenhet att
begagna sig af uttryck, hämtade från denna. Yi finna exempel
därpå uti Didriksvisan. Vid uppräkningen af sina vapen
säger Vidrik om sitt svärd: det är härdt i kämpablod.
Ett därmed besläktadt uttryck förekommer mycket ofta i
mht. episka dikter och lyder: wart gehert in trachen-
*) Så har t. ex. Steenstrup gjort med afseende på Grimilds Hævn i
Vore Folkeviser, s. 94. Jag nämner detta utan att vilja uttala någon åsikt
om denna visas uppkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
