Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Tamm: Anmärkningar.
S. 9, r. 13: helsan. Såsom kyrkligt uttryck kunde helsa
(motsv. lat. salus) betyda "frälsning" (så här o. 10: 21),
"salighet" (så 10: 15).
S. 15, r. 16: holler. Väl närmast liktydigt med
innehåller (15: 20); enligt ordlistan - "håller före".
S. 15, r. 38: berördt. Handskriftens ber or dt (behållet
hos Klemming, s. 13) kunde vara lågtysk form utan omljud,
motsv. mht. beruort, pc. pret. till beriieren.
S. 16, r. 7—14. 01. Petris källa för uppgifterna om
de fornsaxiska gudarna Krodhe ock Jadut var väl den 1492
tryckta saxiska krönikan av Botho, där det berättas, att
Karl den store frågade den östsaxiska menigheten, hvem
som var deras gud, ock fick svaret: Krodo! Krodo is un se
god; vidare, att saxarna på valplatsen efter en strid byggde
ett kapell ock där uppreste en pelare, hvarpå stod en med
sköld ock spikklubba väpnad man; "denne tillbådo bönderna
som gud ock de kallade honom Jodute ock menade, att de
genom Sankt Jodutes hjälp hade segrat i striden" (se
Schiller-Lubbens ordbok II 574 ock IV 548). — Beträffande
antagandet, att mit. interjektionen jodute med sidoform tiodute
skulle ursprungl. betyda "folk ut!" (se Språkl. anm. s. 259),
så är från språklig synpunkt åtskilligt att anföra emot
härledningen av mit. tiodute från ett fsax. thiod ute (jfr
Schiller-Lubbens ordbok IV 547), särskilt den alldeles exempellösa
övergången från fsax. th (p) till mit. t (i st. f. d), till på
köpet i svagtonig förstavelse.
S. 17, r. 30 f.: stehende och brekende. Detta uttryck,
hvars senare del i Språkl. anm. s. 259 orätt förklaras såsom
åsyftande kamp med huggvapen, på 1500-talet vanligt i
mera försvenskad form stäkande och bräkande, lånat av mit.
steken(t) unde breken(t)} betecknar tornering med lansar i
dess båda moment: stickandet (med lansspetsen, för att söka
stöta motståndaren ur sadeln) ock (lans-)brytandet, hvarmed
förmodligen menades avbrytandet av motståndarens lansspets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
