- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
163

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bråte: Gubbe ock gumma.

163

gången till fårmen guffar, varjämte nog ock den förutsatta
betydelseutvecklingen kunde behöva styrkas. Att med
Noreen, Arkiv VI, 318 ock Urg. judl. § 31 anm. 2 i fråga
om det kristna gudfader antaga en urjermansk bifårm
*gu&-ftafter, som skulle utvecklat sig till gubbe, synes mig
otill-låtligt.

O. v. Friesen, Om de germanska mediageminatorna s.
41 f. ock Noreen, Svenska etymologier s. 33 leda sig jenom
sammanställningar, som förmenas vara fårmällt
tillfredsställande, till en grundbetydelse ’böjd, hopsjunken’, som enligt
Noreen skall hava spesialiserats "dels i riktningen ’hopsjunken
af ålder, gammal’ (så i sv. riksspråk), dels i riktningen ’satt,
undersätsig, duktig’ (så i Norge)", varjämte Noreen söker
visa möjligheten, att gubbe delvis hort till fsv. gumi ’man,
gammal man’, ehuru på annat sätt, än man förut tänkt sig.
De jorda sammanställningarne kunna på sin höjd betecknas
som möjliga, ingalunda tvingande, ock den antagna
grundbetydelsen såsom långt ifrån säker som sådan.

Slutligen har Kock, Sv. landsm. X. 3, s. 6 f. ock XV. 8,
s. 10 f. en förklaring av gubbe. Kock fattar på förra stället
det först från ä. nsv. uppvisade gubbe ’gammal man’ som
utgånget från fsv. gumi ’gammal] man’ ock utbytet av mm mot bb
som framkallat av det likbetydande i åtsjilliga bygdemål
använda gubbis (med aks. 1) ’gammal man’ (av godh + bise
’gubbe’). Sv. landsm. XV. 8, s. 11 tillfogas en förklaring
av det norrländska talspråkets bifårm gubbas (med akc. 1)
’gubben’, som ock antages hava medvärkat till att fsv. gumi
blev gubbe. O. v. Friesen, Germ. med.-gem. 43 anför gubbas
även från Småland. Enligt denna förklaring skall gubbas
vara en sammanställning av adj. god med det även i
riksspråket använda ordet bas ’arbetsförman’, vars tyska
upprinnelse Kock själv påpekar, anförande platt.-ty boas ’meister,
ein aufseher uber die arbeitsleute’ (Brem. Wb.), höll. boas
’meister auf einem handwerke, der gesellen halt . . . .; ein

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free