Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Bråte: Gubbe ock gumma.
meister, ein herr der woriiber zu befehlen hat’ (Kramer,
Nieuw woordenboek 1787).
Att börja med Kocks sist anförda förklaring torde ingen
för detta gubbets, som närmast gör intryck av en sidofårm
till gubbis, vilja tro på en från gubbis så vitt sjild
upprinnelse. Om åldern av gubbas uttalar icke Kock någon
förmodan, men har det samtidigt med gubbis bidragit att
framkalla gubbe, måste dess ålder i vårt språk gå upp till slutet
av medeltiden, då Kock, Sv. landsm. XV. 8, s. 10 noten
uppvisar gubbe från en lidskr. i slutet av 1500-talet, ock det
förekåmmer i Vadstena klåsters räkenskaper för 1568 i smsg.
sterhusgubben (v. Friesen, Germ. mediagem. s. 41). En så
hög ålder är icke uppvisad för lånordet bas, vars
användning för övrigt synes svårligen mäktig av den antagna
betydelseutvecklingen.
Förklaringen av gubbis ur godh + bise ’gubbe’ anser jag
emellertid likaledes oriktig. Ordet bise ’gubbe’ anför Kock
som änkelt blått från "Nylands ålderdomliga landskapsmål",
men även i detta synes dess ursprunglighet kunna betvivlas.
Då det av Kock behandlade gubbas, äfter vad han anför,
enligt Vendell, i Finnby i Finland heter gubás, är det ju
tänkbart, att gubbis kunnat motsvaras av ett finl. *gubbis,
best. f. *gubbisen, varur ett bisi ’gubbe’ kunnat avsöndras
emedan ett sådant bisi förhöll sig till *gubbisen som dag till
guddág-, man tjännde, att ordets början var adj. god ock slöt,
att återstoden var ett själfständigt ord. Nyland I h^r gubbis
utan tonviktsbeteckning, men dels finnas i målet talrika smsg
med huvudtryck på senare leden, dels stå utan
tonviktsbeteckning gu-afton, gu-natt, som dåck antagligen betonas som
gu-dá.
Detta nyl. bisi ’gubbe’ synes mig isolerat, ty då Kock,
Sv. landsm. X. 3, s. 8 säger det ingå uti det i många bygder
använda tomtebise ’tomtegubbe’ ock tror, att det av Rietz
från Närike anförda bise ’anförare’ även sluter sig därtill,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
