Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bråte: Gubbe ock gumma. 165
har han enligt min mening förblandat det med icke
samhöriga ord.
Då ’tomtegubben’ även kallas tomte-pys, anser jag
riktigare att tålka även senare delen av best. f. tomte-bisen som
ejäntligen hörande till pys. Att ett uddjudande jp- i lånord
i dial. uppträder som 6-, är ej ovanligt; från Norbärj, Västml.
känn jag anföra t. eks. bazsma2n ’pasman’, bö*sa2 ’pösa öfver’,
bu3di2ng ’pudding’. Att detta ord (tornte-)pys, -bise är ett
lånord, bekräftas av det likbetydande nisse, som väl blått känn
vara en lågtysk farm av t. Nixe.
När Rietz från Närike anför "bise m. 1) hufvudman,
anförare, ’Han ä bisen för dem’; ’bise på täppan’, herre på
täppan; 2) vise (i en bikupa)", så syne^mig bet. 2) vara den
ursprungliga och bet. 1) härledd därur. I Norbärj, Västml.
förekåmmer bizse2 i den alitererande sammanställningen bi3sn2
før bö*ljet2inganä ’visen för bålgetingarne, den allra
förnämste’ ock även väl löst ur denna förbindelse i samma
betydelse. Ordet har i Närike säkert samma historia.
Enligt min mening är gubbis vida yngre än gubbe.
Från Norbärj, Västml. tjänner jag knappt till gubbis men
väl best. f. gub*bisn2 ’gubben’, brukat med en bibetydelse av
smeknamn, ingalunda särsjilt använt av sonen om fadern,
som Rietz uppjiver för Sdm., ehuru även det förekåmmer,
utan snarare företrädesvis av ock till hustrun om hennes
man. Från denna best. farm synes mig därför förklaringen
böra utgå; den obest. fårmen gubbis, då den någon gång
förekåmmer, anser jag abstraherad ur den best. fårmen. På
samma sätt har norbärjsmålet ur eksamen, kasärn, fattade
som best. farm, skapat en obest. farm eksám, kasàr. Formen
gubbisen anser jag uppkommen ur sammanställningen gubbe
sin, ock så får gubbas en tillfredsställande förklaring ur obl.
kas. gubba sin. Vid försvagning av ändelsen -a till -e kunna
obl. kas. gubba sin naturligtvis även ligga till grund för
gubbisen. Denna växling gubbis : gubbas är ett själ mot att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
