- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
171

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bråte: Gubbe ock gumma.

171

foreteelse respäktinjivande person’ kunnat utveckla sig, dels
att guffe, gufse jöra intryck av att kunna vara uppkåmna
av god fader, god fader sin. Den slutjiltiga uppskattningen
av dessa norska dialäktfårmer kan dåck först företagas jenom
undersökning av de dialakters judförhållanden, inom vilka de
förekåmma.

Vad de övriga av O. v. Friesen anförda orden beträffar,
som identifieras med gubbe, nämligen gubbe Vg. ’rågskyl’,
jordgubbe, snorgubbe, nit. (Estland), gubbe f. ’kleiner
Heu-haufen’, nht. dial. (Schweiz) guppe f. ’Hutkuppe, -kopf’ m. fl.,
så är det tydligt, att de av dessa, som tilläventyrs hava
något med gubbe att jöra, ingalunda behöva innehålla en
grundbetydelse, av vilken gubbe utjör en spesifikatsjon, utan
mycket väl kunna tänkas själva hava utvecklat sin betydelse
ur den av gubbe-, var gubbe färdigbildat senast omkring
1500, finnes god tid för en dylik betydelseutveckling. Särsjilt
gubbe ’sädessjyl’ kan tänkas uppkallad äfter likheten till
fårmen med en gubbe, fast jag dåck icke vill påstå, att så
värkligen varit fallet. Men vidare synes sammanhanget med
gubbe icke så påtagligt från betydelsens synpunkt, att man
icke känn misstänka, det något annat ord, vars betydelse
bättre passar, är det ursprungliga, men jenom fålketymoloji
äller av något annat själ ombildats till gubbe. Vad
jordgubbe, snorgubbe angår, känn till dem från Norbärj, Västml.
läggas blötgubbe ’moget hjortron’ *), ock i Nyland (se
Nyland I) betyder jordgubbar ’åkerbär’ rubus arcticus;
jordgubbe m. ’potatis’ Närike är naturligtvis ej äldre än potatis-

•) Vad (h)j ortron beträffar, torde följande lilla anmärkning åtminstone
något jälpa på väg till ordets förklaring. En jämförelse av (h)jortron med
norska multer, även flerstädes i västra Sverge, leder till tanken pä att de
börja med var sitt av de likbetydande orden jord ock mull, isl. mold, från
Småland anför Rietz rentav mullbär ’jortron’. Då -ön är ändelsen i
frukt-ock bärnamn, äro jortron : multer, ock då väl även smultron fragaria vesca,
tistron ribes nigra, ursprungligen smsg. med en led, som börjats på t-,
jenom vars invärkan jord- blivit jort-. Vilken denna led varit, vet jag icke,
jag har blått tänkt på ordet träd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free