Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Bråte: Medelpad.
fyrir austan Bangä, milli ok pverär; fyrir nor&an Jpkulsä,
millum ok Lönsheicfar.
En motsvarande utveckling av up i förbindelse med
mæpal anföres av Rydqvist, Sv. spr. lag. II, 271, not 3
jenom uppjiften, att fsv. (i) Mæpal Uplandum, mellersta
höglandet på Kinnekulle, utvecklat sig till nsv. Medelplana ock
sammaledes äro de fsv. prep. pä, punder uppkåmna av up a,
up under i liknande ställning. Den ordförbindelse, varav jag
anser Medelpad uppkåmmet, torde hava betonats mœzpaH ok
u*p at ö4, där 4 är fortis 1, 3 fortis 2 ock 2 levis. I denna torde
ok förlorat sitt självljud ock at hava blivit a& såsom sjett i
suap ’så att’ Rök, Forsa, mukip L. 391 m. fl. fall, se
Noreen, Aschw. gr. s. 207. Att icke även at förlorade sin
vokal, synes vara att tilskriva dels at up slutade på p}
vartill t, & icke så lätt kunde ansluta sig som k till Z, jfr. eng.
pret. called (kold) men bolted (boultod), men framför allt på
att det var viktigare än ok till sin betydelse. Sedan förbindelsen
sålunda blivit mœ*paHk u*p att #4, måste up förlora sin levis
omedelbart äfter en annan levis, som hölls vid makt jenom
invärkan från mœ*paH i andra förbindelser. Enligt den
tendens att jiva varannan stavelse halv- äller biaksänt, som
flerstädes spåras i språket (se t. ex. Kock, Svensk akcent II,
177 f.), erhöll i stället at? levis ock då nu uti mœzpa*Vk up
a2å ä* leden up var trycklös, jick dess u förlorat, varpå k
utträngdes mellan l ock p. Uti det sålunda uppkåmna
*mæ8-j&o/2paaáa4 måste en ny balangsering av tryckstyrkan försiggå,
ock den åtrådda omväkslingen av starkare ock svagare grad
nåddes lättast jenom att ultiraa ock penultima bytte grad,
alltså *mœzpaHpa*pa2) vilket säkert snart blev mœzpalpà1pa.
[Som motstycke till bildningen av namnet Medelpad
påpekar adj. J. Nordlander ett par norrländska bynamn. I
Sånga sn. i Ångerml. finnes byn Para vid älven, uttalat
pœra; namnet skrives älst Perœ 1535, sedan Per a 1542, 43
eller Para såsom 1543, 50, förmodligen av up efter Æ; prep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
