- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
179

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjelmqvist: Gös. 179

egendomliga uttryck verkligen är så tillfälligt som de
citerade författarna mena.

Såväl Tegnér som Noreen utgå nämligen från den
förutsättningen, att "en dummer gös" hos Dahlgren skulle vara
isoleradt, ett semel dictum. Hade de nämnda forskarna, då
de framställde sina förklaringsförsök, haft Svenska
Akademiens excerptsamlingar tillgängliga, kunde de där ha funnit en
hel rad språkprof, som ådagalägga, att Dahlgrens
användning af gös ingalunda saknar äldre motstycken. I själfva
verket begagnade sig skalden, när han skref sitt "en
dummer gös", af en sammanställning, som redan fanns i
litteraturen, såväl i poesiens språk som i hvardagsprosan.

Jag anför dessa språkprof i kronologisk följd.

Uti sången om Jael säger Kolmodin:

Besynnerlig tå ehr en Sisera tvil gästa,
Thet är en luste-syn, som edor tro tvil frästa.
Så spiker honom fast, at han ei slipper lös,
Och krossar (för krosscr) hufwudben på sådan sicadlig gibs.
Biblisk Qwinno-Spegel 1: 257 (1732).

Vidare märkes hos C. G. Cederhielm:

Då hvar en hedrad blir, alt som han tohogt slöser,
En skilnad icke fans på vittert folck från göser.

Hanselli XI: 163 (1740).

Vidare:

Sök dina dumma strek, mot dumma gösar bruka:
Men fåfängt får du mig med detta gapet sluka.

Livin, Kyrkostötoschopia 49 (1781).

Slutligen:

Ärelös Otacksamhet!

Af de rika Gösar,

Dem hvar Bof i Stycken slet

Utan Kungens Knösar.

Thorild, Samlade skrifter 1: 182 (1805).

Till dessa språkprof, som alla förekomma i diktverk,

kan jag lägga följande, som jag träffat på i en prosaskrift:

"Somlige tala för mycket, och somlige för litet. Här öfwer
såg jag nyligen med nöje, huru en giorde sin vpwachtning hos ett
Fruntimmer, och hans första hälsning war s&ledes: Ynderdånige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free