- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
186

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

Hjelmqvist: Gös.

att deras författare, då de använda gös(-er) med nedsättande
betydelse om människor, tänkt på fisknamnet. Ja, Kolmodins
uttryck "en skadlig giös" blir högst besynnerligt, om det
skulle innebära en medveten jämförelse mellan den
personifikation af en "luste-syn", som förliknas vid den fientlige
härföraren Sisera och en insjöfisk (låt vara att denna är känd
för sin rofgirighet!). Vill man fritaga Kolmodin från denna
olämpliga och smaklösa jämförelse, men ändå fasthålla att
gös "Lucioperca" öfvergått till en förklenande personbeteckning,
drifves man till det antagandet, att på Kolmodins tid minnet
af den metafor, som låg till grund för den nedsättande
betydelsen hos ordet gös, skulle gått förloradt;
betydelseöfvergången skulle följaktligen skett för mycket langese’n. Det
är dock ej troligt, att en genom metafor uppkommen betydelse
så kunnat lösgöra sig från sitt ursprung i ett fall sådant
som det ifrågavarande (jämför att vid den bildliga
användningen af t. ex. gås, svin, åsna, torsk, flundra o. s. v. den
ursprungliga meningen af dessa ord ej undanträngts).

Först i Posten 1768 och hos Ihre sättes gös "dum
person" i sammanhang med fisknamnet. Stället hos Livin (1781)
säger ingenting om detta sammanhang, medan Thorilds
uttryck "rika Gösar" vittnar emot det. Hvad det Dahlgrenska
stället angår, är det ej fullt klart, om skalden, då han kallade
sjön "en dummer gös", tänkt på fisken eller ej. "Jämt han
går i bo och kurrar" kan ju anspela på, att fisken gös helst
dväljes på djupt vatten, men behöfver icke tolkas så.

De äldre exemplen på gös såsom förklenande
personbeteckning tala alltså antingen emot ursprunget från fisknamnet
eller bevisa åtminstone ingenting för det*).

Härtill kommer, att de från Luciopercas
naturbeskaffenhet hämtade bevisen för denna fisks förmenta dumhet äro
ganska svaga. Att gösen skulle vara så exceptionelt lätt att

*) Äfven Serenii "gemen göser" i betydelsen "simpel, usel karl", talar
mot detta ursprung. So noten s. 180. [Tillägg vid korrekturläsningen]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free