- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
244

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

Kock: Nord. spr:s hist.

Det vederlägges genom följande omständigheter.

1) De uttryck din skälm, din slyngel etc, som skola
förklaras, användas väsentligen (därom äro alla ense) såsom
okvädinsord eller åtminstone i nedsättande mening till
personer; så kan man till en individ vid namn Petter säga
Petter, din slyngel! Om, såsom Schwartz och Noreen vilja,
din i din slyngel skulle stå i st. f. en genitivus
epexege-ticus, fordras naturligtvis, att man (liksom man om staden
Göteborg kan säga Göteborgs stad) skulle om Petter kunna
säga Petters slyngel i betydelsen "den slyngeln Petter". Men
detta är alldeles omöjligt. Själva förutsättningen för
Schwartz’ och Noreens förklaring finnes således icke.

2) Men även om man hade kunnat använda uttryck
som Petters slyngel i betydelsen "den slyngeln Petter", så
skulle det hava ådagalagts, att genitivus epexegeticus annars
i nordiska språk kan ersättas av possessivt pronomen i den
stilart, som din slyngel, din skälm etc. tillhöra, d. v. s. i det
hvardagliga eller t. o. m. vulgära samtalsspråket. Detta har
emellertid icke skett.

Innan jag framställer min förklaring av de diskuterade
uttrycken, förutskickar jag ett par anmärkningar om deras
användning.

I de nordiska fornspråken brukas formler av typen din
skälm både såsom integrerande delar av satsen och såsom
vokativer. Så förekommer i isl. t. ex. dels hvat mun pitfr
pinn vita til pess (Egils saga), dels hirp ekki pu pat, milki
pinn, hverr ek em (Nials saga); andra exempel i Lunds
Ord-föjningslære s. 512, Oxford-ordboken och Fritzner2, art. pinn.
I fsv. finner man så väl t. ex. mik løster ey lœngher liffua
vtan jaeh far hempth pa tin ondha hwndh, thz tw drap myna
fosther brødher (Didrik s. 218) som ock t. ex. Gak thu bort
thiin fula vœtœr (Ivan 1122); jmf. exemplen hos Rydqvist
II, 542 och Tegnér s. 334 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free