- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sextonde Bandet. Ny följd. Tolfte Bandet. 1900 /
265

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Nord. spr:s hist. 265

Man möter i fsv. också fræmpsta MB. Ilg.; den
ad-verbiella superlativen snimpst Al. 2 ggr., den adjektiva
superlativen snimpster AL 3 ggr., FL 1 g., Iv. 1 g. (alltså
från samma handskrift) — i ä. nysv. sämbst (Grubb2 s. 459),
ymbst ("ömsom" Peder Svart 170, 30). I fsv. har i dessa ord
p utvecklats mellan m och s (jmf. utvecklingen samt > sarnpt
etc.), och rnps har senare övergått till mbs *).

IV. En dialektisk växling -£: -dh i flerstavlga ord
i äldre nysvenskan.

I Svensk språkhistoria 14 ff. (jmf. ock Fsv. ljudl. II,
446 och Ark. N. F. II, 35 f.) har jag visat, att sådana i
yngre fsv. och i äldre nysv. förekommande former som skilnat
etc, jämförda med fsv. skilnadh etc, uppstått på så sätt, att
-# efter vokal i relativt oakcentuerad stavelse i yngre fsv.
ljudlagsenligt övergått till -J.

Under det man i vissa skrifter finner hoffuut (<:
ho-wudh) med -t liksom skilnat (< skilnadh) etc. (jmf. anf. st.),
finnas åtskilliga skrifter från 1500- och 1600-talen, där ordet
’huvud’ bibehållit -d¾, ehuru ord av typen skilnat etc i¾tt -tf.

Så skrives t. ex. i Hosea, Joel och Arnös i 1541 års
Bibel alltid hoffuudh 1092, 32 *); 1092 margen; 1112 margen;
1152, 23; 115% 28; 119% 44; 119% 7, men däremot t. ex.
part. femin. ödhmiwkat HO2, 51; 1112, 16, borttorkat, kallat,
straffat, förwandlat etc. etc av äldre ødhmiukadh etc

*) I fsv. förekomma även fornumpst, fornumpstogher jämte
fornum-8t(ogher\ i a. nysv. hårkompst (t. ez. Bondeletius: Judas redivivus s. 40),
inkump8t (t. ex. Orsaak Hwarföre . .. Johan then tridie ... dömdt Ericum
[år 1569] s. 5), ankompst (citat i SAO.), fornämpste (t. ex. i "Orsaak" s. 20),
vidare ofta fömåmbsta (t. ex. Grubb3 s. 360), fömetnbste (Lex. line). I dessa
ord beror bruket av p (b) därpå, att de redan i den långivande tyskan hade
detta ljud, eller saken kan åtminstone så förklaras; jmf. mnt. vomum(p)st,
herkompst, ä. nht. furnembst. I Aschw. gramm. § 332 anm. 2 yttrar
Noreen: "Wie ist aber m{p)s zu verstehen im ömaligen snimpster D4
schleu-nigst? (vgl. lat. sumpsi u. dgl.?)n. Genom ovanstående torde frågan ha blivit
besvarad.

*) D. v. s. bladet 109, sidan 2, raden 82.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1900/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free