Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Hellquist: Sv. ortnamn.
ning för boken, hvilken att döma af ortnamnen för öfrigt icke
synes ha varit känd eller använd.
Teoretiskt sedt finnes det ju flera möjligheter att
förklara detta förhållande.
Man kan ju tänka sig, att ordet en gång äfven tillhört
de angränsande nejdernas ordskatt, men där utdött. I så
fall får man dock snarast antaga, att åtminstone i dessa
trakter bok och *hester haft olika betydelser, så att t. ex.
det senare ordet endast användts om unga bokar, såsom fallet
är i vissa västgermanska språk.
Om man utgår från betydelsen ’ung bok’, kan man ju
ock förmoda, att i de nordligare trakterna af bokregionen
bokbestånden oftare än i de södra utgjorts af unga eller
späda träd, som här icke nått sin fulla utveckling. Men en
dylik hypotes förklarar på sin höjd det förhållandet, att ordet
hester ofta uppträder i bokregionens nordliga del, men icke
att det i den södra alldeles saknas.
En tredje möjlighet, att *hester betydt afvenbok, har i
det föregående afvisats såsom i hög grad osannolik.
Det torde alltså vara försiktigast att stanna vid den första
möjligheten: ordet har i söder (och norr) en gång förekommit,
men sedermera utdött, och betydelsen har varit ’ung bokskog’*).
*) Jag kan emellertid icke alldeles undertrycka de tvifvel, jag
personligen hyser på riktigheten af detta antagande, och tillåter mig därför
framställa följande tanke, som under mina ortnamnsundersökningar falUt mig in,
och som till äfventyrs kan framdeles bekräftas af andra fakta. Jag villo
alltså uppkasta den frågan, om man icke möjligen i utbredningen af dot
gamla ortnamnet Hester, Hestra kan spåra en ledtråd vid bedömandet af
dessa trakters kolonisation.
Befolkningen i dessa skulle då icke ha kommit från söder, alltså icke
från Kronobergs län eller Skåne, utan direkt öfver hafvet, från Seland eller
Jutland (jfr O. Bremer i Pauls Gr un dr.2 8: 784) samt dragit uppfor Nissan,
• • _
Atran och Viskan, vid hvilka floders mynningar de landat. Jag hänvisar i
denna fråga t. ex. till den af Montelius Sv. hist. 1: 78 meddelade grafiska
öfversikten af stenåldersgrafvames utbredning i Sverige. Särskildt bör det
framhållas, att fornlämningarna i Kinds och Redvägs härader följa Ätrans
dalföre (se bl. a. Höijer Sverige 2: 1110, 1124). Då jag här söker bygga på
vår kännedom om stenåldersfynden, förutsätter jag naturligtvis riktigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
