- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
184

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

Kock: Brytning och nasalvokaler.

supradentalt I i förening med ett följande onasalerat a. I
detta senare fall har man i de dialekter, hvarur de östnord.
riksspråken utvecklats, havt olika perioder för den yngre
o-brytningen, liksom man i fornnorskan kanske havt olika
perioder för det yngre w-omljudet (jmf. Kock i Ark. N. F.

VIII, 170).

Men det finnes ju östnordiska dialekter (såsom fgutn. och
Dalmålet), där man fått brytning icke blott i ord av typen
sticda fgutn. stida, utan ock i ord av typen eta fgutn. ieta
"äta", b era fgutn. bier a.

Det vore tänkbart, att i dylika dialekter brytningen
inträdde samtidigt i ord av typen g elda > gialda, i sådana av
typen stela > stiala och i sådana av typen bera > biara7 och
detta samtidigt (eller väsentligen samtidigt) med den allmänna
väst- och östnord. brytningen gelda > gialda. I detta fall har
dialektiskt icke blott det onasalerade a (i gialda), utan ock
det nasala (i stiala, biara) framkallat brytning.

Men det är troligare, att (åtminstone i någon trakt med
brytning både i gialda, stiala och biara) brytningen i gialda
försiggick tidigast (på samnordisk tid); därefter brytningen
stela z> stiala samtidigt med denna brytning i de mål, från
hvilka de östnord. literaturspråken utgått; och slutligen
övergången bera :> biara. I detta senare fall är det troligt, att
brytningarna stela > stiala och bera > biara inträdde, först
sedan ultima i dessa ord förlorat sin nasalitet. Även om den
yngre a-brytningen på detta sätt försiggått i olika ord under
något skilda tider, kunna dock dessa olika brytningsperioder
hava följt tämligen nära efter hvarandra. Härför talar, att man
redan på Rökstenen anträffar biaii {Biari) med brytning.

Vi hava ovan s. 179 erfarit, att brytningen givit
upplysning om nasalering8-förhållandet i ultima av infin. *gdda
(äldre *geldan) och infin. eta (äldre *etan) under förhistorisk

tid. Även beträffande en annan viktig fråga inom nasale*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free