- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjuttonde Bandet. Ny följd. Trettonde Bandet. 1901 /
185

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytning och nasalvokaler.

185

rings-läran lämnar emellertid a-brytning besked, nämligen om
huruvida under samnordisk tid vokaler i infortisstavelser varit
nasalerade, när de föregingos av en nasal konsonant.

Som bekant har den gamle författaren till den första
grammatiska avhandlingen i Snorre-Eddan på ett synnerligen
utmärkt sätt redogjort för ljudförhållandena i isländskan
omkring år 1140, och särskilt har han givit upplysningar om
isländskans nasalvokaler vid denna tid. Att hans uppgifter
om nasaliteten måste vara riktiga, har, såsom känt är, blivit
visat först av Lyngby i Tidskr. f. Phil. II, 317 ff. (utförligt
härom senare Noreen i Arkiv III, 1 ff.).

Om nasalvokaler efter nasal konsonant yttrar sig den
gamle grammatikern icke direkt, men genom hans uttalande
får man dock även angående denna fråga i viss mån
upplysning.

Efter att hava omtalat det onasalerade á i hår "hög"
och det nasalerade á i hår "haj", det onasalerade ^ i r$ "rå
(på skepp)" och det nasalerade i r$ "vrå" o. s. v., övergår
han till att redogöra för vokalljudens olika kvantitet,
hvar-vid han skiljer mellan korta och långa; de senare utmärker
han som bekant med ett streck, under det att han betecknat
nasaliteten med en punkt. Såsom exempel på ord med olika
vokalkvantitet anföras far ("skepp"), får ("svårighet"), ramr
("kraftig"), rámr ("hes"); gl ("öl"), il ("rem"), vgn (fem. sg. av
adj. vanr "van"), vfa ("förhoppning"); sepv ("se du"! d. v. s.
imper. av verbet "se" och pron. pu\ séfrv (pret.;
"sammanfogade"), fr amer ("fräcka"; nom. pl. m. av framr\ frå mér
("från mig") . . .

Det av Dahlerup och Finnur Jónsson utgivna, noggranna
avtrycket av handskriften giver upplysning om att punkt
(hvarmed den gamle grammatikern ville beteckna nasaliteten)
icke är utsatt över någon vokal, föregången av nasal kon-

m

sonant, i något bland dessa ord; alltså hvarken över
ultima-vokalen i f ramer eller över vokalen i mér ("mig" i uttrycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1901/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free