Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275 Cederschiöld: ’’ þangbrækkn’ \
•• ___
OGL Eþs. 30 Nu hittis pæn man sum lepir a land sii
hær utlænzskan. bær skiold iuir pang ok panbriko (uppi. af
1607: thangbrykko; hs. F: tångbrinckio). hæria land sialfs
sins ok brænnir. bindær folk ok bort fore. lepis mæp uitnum:
pa hauær han firiwærkat eghn sinne, ok Hui sinu ok sua allu
py sum han a innan lanpzs ok laghsaghu.
Det brott, som i dessa lagställen åsyftas, kan icke vara
annat än landsförräderi, det samma hvarom t. ex. Upi L
talar i Manh. 15 (Awar sum awghæn skiold forær etc.). Det
kan icke gärna vara fråga om sjöröfvares framfart mot kustbor
(ungefar sådan som vikingars strandhugg i äldre tid). Ty i
OGL talas uttryckligen om "utländsk här", hvarmed man icke
kan mena sjöröfvare, som ju lika godt kunde vara östgötar,
och dessutom innehålla så väl YGL (I Orb. 10; II Orb. l,io)
som ÖGL (Vaþam. 31,5) särskilda uttalanden om sjöröfveri.
Yidare torde det få anses som säkert, att med sit eigh{it)
land, resp. sit land, i VGL menas Västergötland, med land
sialfs sins i OGL Östergötland, men icke någon större
politisk enhet (Sveakonungens rike); ty dessa lagars språkbruk
synes icke medgifva, att land i sådant sammanhang
betecknar annat än "landskapet", och till yttermera visso finna vi
uti OGL innan lanpzs ok laghsaghu användt i slutet af samma
lagbud.
Och slutligen böra några ord sägas om ännu en fråga
af allmännare art, innan vi börja granskningen af de
bevarade versionerna. Hos hvartdera af de bägge sinsemellan
närbesläktade götafolken förekom en lagbestämmelse angående
landsförräderi; dessa båda stadganden motsvara hvarandra
till innehållet, medan de till formen delvis ordagrant
öfver-ensstämma just i den fras, som har de mest ålderdomliga
och mest poetiskt åskådliggörande uttrycken. Det synes då
icke vara för djärft att antaga, att uttrycken i denna gamla
fras ursprungligen varit alldeles de samma för bägge lagarna,
dvs. att versionerna bær skiold iuir pangbrækku (VGL) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
