Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
’ Hjelmqvist: Anm. till Stiernhielm. 334
Prof. Kock anmärker:
Den för 1600-talets språk påfallande ändelse-vokalen -u
(i st. f. -o) i galnu, hvilken ändelsevokal strider även mot
den fsv. vokalbalansen, visar säkerligen, att ordet galna, obl.
kasus -w, av 1600-talets arkaiserande författare lånats från
någon (nu förlorad) fsv. urkund, eller att de efter fornsvenska
mönster nybildat ordet. Jf. med -u även hwiimsku Herc. 503.
7.
Hercules v. 404 lijf-laat.
I sin ordlista (Tamms uppl. 19) tolkar Stiernhielm ordet
med amisio vitæ och hänvisar till uttrycket lata sitt lijf}
amittere vitam. Tamm (Glossar 8) uttalar den förmodan, att
Stiernhielm själf bildat detta ord. Svenska Akademiens
språk-profssamlingar visa emellertid, att liftat eller liftat ej sällan
förekommit i literaturen före Stiernhielms tid. Ex.: "Uthen
mången mandz liflatt." Svenska Riksdagsakter 1521—1718,
2: 254 (1568). "Liflåt." Därs. 2: 321 (1569). "Ingen dagh
gick förbi vthan många menniskiors lijflat." Petreius, Beskr. 2:
144 (1614). "Swenske män rusta sigh till hwars annars förderf
och bruka theras werijer till sine egnes undergångh och liflåt."
Gustaf II Adolf, Skrifter 167 (1617). (Erik den helige, som)
"genom itt lofligit marterande och lijflåt skildes ifrå thenna
Werlden." Schroderus, Johannis Magni Krön. 528 (1620).
"Mången ährlig Svensks mans lijfflått." Axel Oxenstiernas
skrifter och brefvexling 1: 479 (1633)
Som man finner af de anförda exemplen, förekommo liftåt
och liftat(t) vid sidan af hvarandra. Jfr äldre nysvenskans
• växling mellan låta och lata. Se härom Kock, Studier öfver
fornsvensk ljudlära 420 f.
*) Såsom Prof. Söderwall påpekar vid korrekturläsningen, förekommer
ordet redan i Söderköpingsrätten. Se Klemming i Vitterhets Historie och
Autiqvitets Akademiens Handlingar Ny följd 5: 281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
