Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
’ Hjelmqvist: Anm. till Stiernhielm. 344
Så följer den vers, som här behandlas.
Tamm har (Glossar 4) under ordet fatta, hvars betydelse
här säges vara oklar, med tvekan föreslagit, att "godtyckio
fattar" skulle betyda "vinner bifall". Utan att vilja förneka
möjligheten af denna tolknings riktighet, vill jag dock påpeka
ett par omständigheter, som göra den mindre sannolik. Det
synes mig, som om man haft rätt att vänta Jubilerares, ifall
Stiernhielm användt godtyckio i betydelsen "välbehag". Yidare
torde det vara osäkert, om fatta kan hafva den här föreslagna
betydelsen "vinna". Jag har ej kunnat finna något
motsvarande fullt analogt fall.
Det förefaller mig, som om den tolkning, jag nu vill
framställa, vore något sannolikare än den af Tamm med
tvekan föreslagna.
Jag antager, att godtyckio är nominativus, ett antagande,
som berättigas af den äldre nysvenskans språkbruk. Jfr att
nom. sg. Godtyckio upptages i Lex. Lincop. (1640) under
probalilitas och i Spegels Glossar (1712) under tyckia. Nom.
godtycko förekommer i Borgs öfvers. af Luthers postilla 2:
539 (1753) och hos Oelreich, En ärlig svensk 877 (1755).
Godtyckio har här den vanliga betydelsen "godtycklighet".
Jfr: "Dhe 40 fenor gull, mediatores . . . äff eigen godhtyckia
proponeret haffva." Jacob De la Gardie till Axel Oxenstierna
1616 (Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling 5: 96).
Orden Jubilerare och godtyckio bilda en sammansättning,
som visserligen är af tillfällig1 natur, men på intet sätt Terkar
stötande.
Fatta betyder på ifrågavarande ställe enligt min mening
"uttänka, utfundera". Jfr: "Han hadhe longa (= längesedan)
fattat och beslutet hwadh han wille göra." Lex. Lincop. (1640;
under concipio\ "Mäte Wijssheten . . ., i thess (d. v. s. hvars)
krafft, then Allfödande Faderen, genom Ordet, för begynnelsen
all ting fattat, ärnat och ämnat." Stiernhielm, Archimedes
reformatus A 2 a (1644). Jfr äfven från senare tid ett sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
