Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ostergren: Kasus v&ksl. i fsv. 46
’kararnas hästar’ motsvaras av ’ester kalium’, dels en ny jenitiv
bildats på dativen, så att man får ’ester kallumes äller kallumås’.
Syntaktiska orsaker till en dylik utveckling är det väl omöjligt
att i fråga om en dialekt, där man saknar tjännedom om äldre
språkstadier, kunna utreda, men det är klart, att
kontaminerings-möjligheterna här varit större än i riksspråket, då dativen i
detta mål i allmänhet är väl bevarad. Likheten mällan dativ- och
jenitiv-funksjon framträder likaledes tydligt, då i Jämtland
ock Härjedalen ’prästens hus’ återjes med ’huse o presta’ (jfr
Jessen: Norsk Hist. Tidskr. III. s. 16) samt då i dalbymålet
’hästens tjuder’ heter ’tjur at hästn’ (se Noreen: Dalbymålet
§ 173), d. v. s. då i stället för jenitiv begangnas omskrivning
med en preposisjon, som är en av de vanligaste vid
omskrivning av dativ. På samma sätt ärsättes egendomsjenitiven i
norska dialekter, enligt Aasen: Norsk Gr. § 317, ofta av
preposisjon ock då förnämligast ’til’ äller ’aat’, även ’fyri’.
Synnerligen inträssangta äro en del eksempel, som Amund
Larsen fl* st» 8« 246 ff. framdrar ur medelnorskan, på
dativer, som hänföra sig till substantiver. Några av dessa
dativer stå efter af væghna, af Jialfuo ock kunna bero på att
dessa fattats som värkliga preposisjoner; i ett par föregås
dativen av med: ’medh godhom monnom radhæ’, ’med
sogne-bondom i Sandeheredh radh’, andra visa väl samma
uppfattning av jenitivförhållandet, som i vissa dialekter åstadkommit
omskrivningen med åt, till; för en del äro sitaten ej
tillräckligt utförliga, för att man skall kunna se det syntaktiska
sammanhanget1).
*) Hos Messenius träffas ännu ett par fall av jenitiv bildad p& dativ,
nämligen ’folk ~ medh hw il kom s gunst wij låte oss nöya1 Blanckamäreta s.
208, ock ’som för swenskoms siäl bära s&rgh1 Christmannus s. 219. Dessutom
har jag i Hist. Tr oj. funnit ’flij aff jomffrwmens åsyn1 s. 286 samt ’j folkmas
närwaro’ s. 60, där dock folkenas möjligen kan vara pluralform. I alla
dessa eksempel föregås kompromissformerna av dativpreposisjoner. Omvänt
träffas en dativ bildad p& jenitiven Hist. Troj. 140: ’j mällon ögnomen\
Dativformer fungerande som jenitiver ock väkslande med dem finner
man rätt ofta i Jung. Marie Örtagård. Så t. eks. träffas s. 122 ’war hon apost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
