Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Svar.
291
Ehuru N. i sitt Beriktigande icke korrekt angiver förh&llandet
mellan hans och min akcent-terminologi, anmärker han med rätta mot
detta mitt yttrande, att hans term "schwachtonige silbe" icke är
identisk med min term "stavelse med svag levis". Detta mitt förbiseende
förklaras (men ursäktas icke) därav, att N. i sin terminologi brukar
de snarlika benämningarna "schwachtonige silbe" och "schwach
nebentonige silbe’9; det är hans "schwach nebentonige silbe", som
väsentligen motsvaras av en stavelse med svag levis enligt min terminologi.
I ovan anförda citat ur Ark. nf. XIV, 158 bör uttrycket svag
levis utbytas mot svag levis, levior eller levissimus. Ð& är mitt
yttrande korrekt.
Men huvudsaken torde vara: hvilket inflytande hava dessa
mina ord hävt p& min förklaring av utvecklingen annart > annat
och av växlingen ókkarn : oJckan etc.? Svaret måste vara: intet.
Och vidare: är N:s förklaring av saken i Aisl. gr. § 240 eller
i Aschw. gr. § 289,2 (och § 320,2) tillfredsställande, då man så, som
sig bör, fattar uttrycket "schwachtonige silbe"? Svaret måste vara: nej.
N. menar enligt sitt Beriktigande med sehwachtonigkeit ’såväl
"schwacher nebenton" (= Kocks Ude levis, vare sig stark eller svag,
ock levior), som "unton" ("unbetontheit" = Kocks levissimus)’. I Aisl.
gr.31 § 240 heter det: "r (urn. r) schwindet vor n, t in
schwachto-niger silbe"; och i Aschw. gr. § 289,2: "rw > nn allgemein in
schwach-tonigem auslaut (dann zu n verkürzt. . .)". Dessa uttalanden äro
alltså enligt N:s nyss anförda ord att översätta: "r (urn. r) förloras
framför n, t i stavelser med stark levis *), svag levis, levior eller
levissimus" — och: "ra blir såsom slutljud "allgemein" till nn (senare
förkortat till n) i stavelser med stark levis’), svag levis, levior eller
levissimus.9
I motsats härtill anser jag, att i det äldre fornspråket
slutljudande rn, rt blevo till n, t blott i stavelser med levissimus a)
(icke i stavelser med stark levis, svag levis eller levior). Åsikten
att rn, rt blevo till n, t blott i stavelser med levissimus,
framställde jag i den diskuterade uppsatsen (Ark. nf. XIV, 159).
Denna uppfattning (hvarigenom såväl den tidiga
utvecklingen annart > annat etc., som ock växlingen okkarn : okkan etc. i
literaturspr&ken förklaras) hade, mig veterligen, icke förut av någon
blivit framställd.
I sitt Beriktigande yttrar emellertid N.: "I förevarande fall
har jag — såsom av Aschw. gram. s. 53 r. 8 ("unbetonte ultima
[hat] ... in gewissen stellungen "annar") framgår — särsjilt tänkt
aet sednare fallet3) ock sålunda, i likhet med hvad Kock nu
jör (s. 159), antagit, att anna(r)t haft "levissimus" på ultima".
Jag skall icke uttala mig om hvad N. "särsjilt tänkt på".
*) Min stark levis innefattas dock ej i N:s term "schwacher nebenton"
enligt hans Aschw. gr. och Aisl. gr.; se nedan.
*) Om ord sådana som A(r)nbiorn (hvilka här icke diskuteras) se Kock
i Ark. nf. V, 149.
8) N. åsyftar 1 "unton" (runbetontheit" = Kocks levissimus)’.
ARKIV FÖR MORDISK PILOLOGI XVIII, NT FÖLJD XIV.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
