Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
Hellquist: Om Hymiskvicta.
Hymirsmytens innebörd — sådan som den tager sig uttryck
i de nu lättast tillgängliga handböckerna i nordisk mytologi
— är i väsentliga punkter oriktig, har jag ansett det löna
mödan att en gång sammanställa de olika uppfattningarna i
frågan samt med några ord motivera och belysa den, till
hvilken jag själf kommit, äfven om jag härvidlag i en
viktig punkt endast har att följa en föregående författare i
spåren.
Detta sker så mycket hällre, som myten om
kittelhämt-ningen bär alla kriterier på att hafva urgamla anor och
därför är särskildt ägnad att väcka vårt intresse. Med rätta
framhåller Uhland *), att äfven om Hymeskvädet själft af
flera skäl icke kan räknas till de äldsta eller äldre
Eddasångerna 2), det icke är tillräcklig grund för att beteckna det
af dess mytiska innehåll, som icke öfverenstämmer med
Snorraeddan, såsom misstänkt eller oäkta. Äfven E. H. Meyer
talar om ’der uralte Kessel’3).
För öfrigt må med afseende på den följande
framställningen den anmärkningen förutskickas, att författaren är
lifligt medveten om de svårigheter, som äro förbundna med
hvarje försök att utfinna den egentliga kärnan i en myt och
inom densamma afskilja ursprungliga element och senare
utsmyckningar. I den form, i hvilken vi känna våra myter,
är det — som F. Jönsson Ark. 16: 247 riktigt anmärker —
mycket litet kvar af det ursprungliga naturgrundlaget, för
såvidt ett sådant kan antagas. "Den fysiske forklaring af
de kendte myter bör derfor inskrænkes til det mindst mulige".
«) Schriften 6: 91.
2) Härom äro nästan alla forskare öfverens. Jfr utom Uhland äfven
Simrock Handbuch der deutschen Mythologie s. 285. F. Jónsson Litt. hist.
s. 158 förlägger kvädet till de sista årtiondena af det tionde århundradet.
Jessen ZfdPh. 8: 71 däremot anser det väl möjligt, att det författats först i
18:de årh. Utan grund räknar sålunda B. M. Meyer Die altgerm. Poesie s.
876 (Berlin 1889) dikten till de äldre af Eddasångerna.
*) Germ. Myth. s. 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
