Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Anmälan. 259
Det är sålunda ofantligt mycket, som bjudes läsaren inom
det lilla inledningshäftets trånga ram. Icke minst torde det kunna
anbefallas till studium åt personer, som själfva icke sysslat med
ortnamnsundersökningar: det skall utan tvifvel hos dem inskärpa
den sanningen, att ortnamnsforskningen icke endast är en — hittills
alltför mycket försummad — gren af lingvistiken, utan äfven
tjänar vidsträcktare syften. I själfva verket utgör ett folks
ortnamnsskatt, systematiskt ordnad och historiskt samt lingvistiskt belyst,
helt enkelt dess kulturhistoria i smått — eller kanske rättare i
stort. Det torde icke finnas många viktigare skeden i dess
andliga och materiella utveckling, som där icke afspeglas, icke många
af dess mera framträdande karaktärsdrag, som icke där tagit sig
uttryck. Vi lära t. ex. i de nordiska ortnamnen känna de
gudaväsen, som i uräldsta tider ansågos värdiga att gifva namn åt sjö
och skog, medeltidens populäraste helgon träda oss till mötes i en
stor grupp af de med personnamn sammansatta gårdnamnen, några
erinra oss om det under 1800-talets första hälft vaknande intresset
för vår forntida mytologi och kultur eller om den hemvändande
emigrantens irrfärder i den fjärran Västern, och i andra tycka vi
oss förnimma det aflägsna dånet af de världshistoriska händelser,
som under det gångna seklet afgjorde vår världsdels öde. Med
ortnamnens tillhjälp kunna vi skapa oss en ungefärlig föreställning
om vårt lands äldsta och allt sedermera gradvis fortgående
bebyggande *), och denna bild erhåller stundom färg och lif genom
namn, som ofta mycket drastiskt uttrycka egarens tillfredsställelse
eller missbelåtenhet med den torfva, som blifvit hans. Ja,
nordbon låter icke sällan i sina gårdnamn den humoristiska ådran
spela, liksom han också många gånger anslår idylliska eller
känslosamma strängar 3). Om det vakna natursinne och den skarpa
iakttagelseförmåga, som utmärkt våra nordiska folk och än i dag
frappera oss hos vår allmoge, bära ortnamnen äfvenledes ett
talande och länge erkändt vittnesbörd. Och slutligen må vi icke
förglömma, att äfven deras struktur, deras utveckling från enkla
(numera oftast) enstafviga ord, som kort och godt angifva det för
platsen mest utmärkande naturförhållandet, till allt större
rikhaltighet och omväxling 3), klart och tydligt reflektera nationens
fortskridande genom allt mera komplicerade kulturstadier. Mellan
sådana urgamla namn som Ås, Back, Lid, Ed och sådana som
Karenslyst4), Solferino, Balaklava, Lidarende ligga årtusenden af
ett sakta, men säkert fortgående kulturarbete.
*) Jfr äfven t. ex. K. H. Karlsson Sv. fornm.-för. tidskr. 10:88,
Steen-strup D. hist. Tidsskr. 6 R 5: 313.
a) Jfr Noreens uppsats i Nord. tidskr. 1900. s. 135.
•) Jfr Bygh Indi. s. 9, K. H. Karlsson an£ afh. s. 38.
*) Inom parentes må påpekas, att det sv. vanliga gårdnamnet
Rosendal, som klingar i våra öron som en visa frän 1830-talet, i själfva verket
har anor från medeltiden. Jag har antecknat det 3 ggr från 1400-talet ur
Vadstena klosters jordebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
