Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 Westman: Ställen i vestg.- o. östg.-lagarna.
Hhœngil marc [fecit]’ DS III nr 1880, ’thcngillns de vesby’
DS III n:r 1881.
Av osäkrare värde är, att namnet förekommer buret av
en kämpe i Starkadssången om Bråvalla slag, en sång, som
Storm anser ha diktats vid mitten av 1000-talet*), och att
Saxo känner en kung över Finnmarken vid namn
TAew-(jiUus 2).
Slutligen må här från danskt språkområde anföras ett
par ortnamn, i vilka namnet ingår. I kung Valdemars
jordebok omtalas nämligen ett TJiœngilsthorp på Låland och i
SvD I nr 545 från 1405 namnes ’et gotz som ligger i
Froste-herad och Tœngel$aas\
Med detta nordiska mansnamn bör man enligt min
tanke även sammanställa ordet pengill, ’kung’, ’furste’. Detta
ord har uppfattats som ett as. låneord, och det har även
inom as. gamla anor, utan att därav följer, att det i
nordiska språk måste vara ett låneord. Helt säkert bör pengill,
’kung’, och mansnamnet þængill anses vara, etymologiskt sett,
samma ord, liksom även i andra fall samma ord
förekommer som hederstitel och namn.
När man söker treva sig fram till detta ords betydelse,
synes man, att dömma efter analoga bildningar böra utgå
från, att ordet haft betydelsen av ett nomen agentis 3). Det
skulle då, bildat på det preteritala avljudsstadiet, få
betydelsen ’den som kommer att växa’, ’den som framkallar växt’,
och dess användning som furstetitel skulle möjligen kunna
häntyda på den kända forntida uppfattning, som tillade
kungen ett magiskt inflytande på årsväxten, så att man med
tillnamnet ’årsäll’ hedrade den kung, som genom sitt
välförhållande framkallade goda år, men utkrävde bot av den,
som vållade oår.
’) Storm, Kritiske bidrag 1878. 203, 209.
a) Saxo ed. Müller et Velschov. 248.
3) Jfr Kluge, Nominale Stammbildungslehre 1899. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
