- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
328

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328 Mikkola: Slaviska l&n.

anföres af Ducange ur en medeltidsurkund från Frankrike.
Här hafva vi otvifvelaktigt framför oss en afledning af
samma slaviska ord, som är upphofvet till sv. mänta. Till
grund för medeltidslatinska mantor ligger väl närmast något
liknande försvunnet tyskt ord. Att döma af den latinska
formen hade äfven det tyska ordet lånats från
polabisk-ven-diskan. Med tanke på det vendiska mat- (mänt-) är mänta
att förklara hällre genom i-omljud (ur *mantia\ i hvilket fall
förhållandet till *mant blir det -samma som t. ex. mellan
mälta och malt, än genom afledning af det enkla mänt} som
då vore en i-omljudd form. Detta sednare synes vara af
yngre datum och uppkommet genom abstraktion från det
sammansatta mäntläder.

Den urslaviska ljudförbindelsen af vokal och likvida
framför konsonant möta vi i två ord, som enligt min åsikt
äro lån från vendiskan. Tillsammans med dem taga vi
äfven ordet palt, som Tamm granskat i Skrifter utg. af K.
Human. Vet.-Samf. VII. 4 s. 18. Ordet behöfver icke
nödvändigtvis vara inkommet i nordiska språk genom lågtyskan,
det kan äfven vara parallelt lånadt både i lågtyska jämte
frisiska och i nordiska språk. Till belysning af ordets slaviska
härkomst må anföras sloven. plåt f. "die durch Zerspalten
eines Ganzen erhaltene Hälfte, das Scheit von einem der
Länge nach zerspalteten oder zersägten Baumholz, das
Halbholz; die eine von zwei entgegengesetzten Seiten", plat m.
"das durch Zerspalten entstandene Stück Holz; die Seite".
Till sin betydelse står fsv. (ack. pl.) palta "stycken af en
sönderhuggen människokropp" närmare till ry. póloif "Hälfte
eines der Länge nach gespalteten Schweines, Hammels etc.;
Speckseite", pol. potec "hälft af ett villebråd", polcie mi&a
"grosse Schrotstücke Fleisch", slovak, polt "Speckseite", potti
z lud’t robit’ "Menschen tödten" o. s. v. (af polütt).
Sist-nämda slaviska ord lydde väl i östersjövendiskan *polt (*paft?),
som äfven skulle ha gifvit palt i nordiska språk, enär första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free