Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. Friesen: atVs historia.
345
Sg. n. sniór
g. sniós
sncévar
d. snéve
a. snió
pl. n. snévar
etc.
Enligt min mening ha de nordiska fornspråken nått
samma resultat på en helt annan väg. I samnordisk tid
var ordets flexion nämligen följande:
Sg. n. *sn0yn
g. *sn0ys
[snœuan]
d. snceue
a. *snfy
pl. n. snæuciR
etc. ~
I detta paradigm har stammen sney- ersatts med *snœw-,
som senare >smð-, från snœwe, snœwa etc. på samma sätt,
som denna stam från samma kasus alternativt remplacerats
af snœ-.
Jag vill nedan först bemöta Kocks invändningar mot
min framställning; därpå vänder jag mig till det sätt,
hvarpå K. granskat mina i Efterskrift till NS mot hans
uppfattning gjorda anmärkningar.
1. Den första invändning, Kock riktar emot mig, är den,
att jag ej beaktar och språkhistoriskt tar vara på den
märkliga parallelism, som råder mellan nordiska språk och
fornhögtyskan i literär tid:
fht.
sg. nom. snêo, sêo
pret. spêo
isl.
sniór, siór
spió
Kock fortsätter s. 234: "Allmänt erkännes, att i de fht.
snêo sêo spêo en Ijudlagsenlig utveckling af ljudförbindelsen
aiw med vokalisering af w föreligger. Då nu parallelismen
mellan de anförda fht. och nordiska formerna är fullständig,
fordrar den enkla konsekvensen, att äfven i de isl. sniór siór
spió en Ijudlagsenlig utveckling af ljudförbindelsen aiw med
vokalisering af w föreligger". Jag har ofvan påpekat under
hänvisning till omljudets historia i nordgermanska och
vest-germanska språk, att man icke eger rätt att utan vidare
draga sådana aprioriska slutsatser som den ofvanstående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
