Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
v. Friesen: aiVs historia.
två arter af former: fasta och flytande. Med fasta
former menar jag sådana, som genom ymnigt bruk, lätthet att
associera, byggnad etc. tillhöra vårt minnesförråd och vid
eventuelt bruk infinna sig sådana de i fullfárdigt skick ligga
förvarade i vårt minne: de skulle kanske på den grund
kunna kallas minnesformer. Med flytande förstår jag
sådana former, som emedan de icke äro fullständigt eller
alls vårt språkminnes egendom, då de i bruk framkallas,
måste ersättas med andra, som äro resultatet af en kombinering
af två olika minnesformer t. ex. en "stam" och en ändelse
eller en "stam" med en annan "stam". Några exempel! Ett
barn eller en utlänning eger minnesformerna fot och t. ex.
armar men icke pluralen till fot: fötter. Då
pluralföreställningen af begreppet fot behöfs, bildas fotar. För detta barn
och denna utlänning är fötter hvad jag kallar en flytande
form; de ha kanske hört den eller sett den, men i det
kritiska ögonblicket är den ej present.
Och fotar hindras icke i sitt framträdande af ett i
mia-nesförrådet befintligt aktualiserbart fötter. Det kan stundom
hända en normalspråkig svensk att en form som fotar
und-slipper honom, men detta kan betecknas som en missägning.
Den fasta minnesformen fötter som rent tillfälligtvis ej var
present, då fotar bildades, infinner sig omedelbart och fotar
får rymma platsen, "ty det heter inte så".
Förutsättningen for att stred kunde bildas och ersätta
den ännu i äldre nysvenskan normala formen stridde var
den, att stridde var en bleknad form, som ej heller kraftigt
nog stöddes af anklingande associationer.
Understundom, isynnerhet då ordet är vanligt
ochpara-digmat formfattigt, kan hela skemat bestå af minnesformer.
Detta är t. ex. förhållandet med nsv. sko pl. skor. Den
normala pluralbildningen i nsv. till ett den-könsord på -ö’ är pl.
-ar. I y. fsv. hette det bro bror, mo mor. I nusv. heter
det icke desto mindre broary moar. Hvarför? De äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
