Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51 Kock: Nord, ordforskn.
nedertyskan brukat ordet på liknande sätt. Det fsv. donde
är alltså lån från lågtyska donde (mnl. döende). Då fsv.
jämte donde även — men väsentligen blott i predikativ
ställning — använder dondis (se Söderwalls ordbok), så kan
detta -s åtminstone delvis förskriva sig från det genitiva -s
i mnt. dondes, genitiv till subst, dón, doent, t. ex. dat he
des dondes scholde ein her sin (exempel hos Schiller och
Lübben I, 539 sp. 1); ett fsv. *en dondis man betydde alltså
"en handlingens man", "en duktig karl".
Då donde är ett tyskt lån, finnes naturligtvis en stor
sannolikhet för att även formen dande införts till Norden
söderifrån eller påvärkats av en söderifrån kommen form av
ordet, och att det ej bör alldeles skiljas från donde. Jag
förmodar att dande är ett frisiskt (eller lågtyskt) lån eller
fått sitt a från ett dylikt låneord.
Redan Kalkar anmärker i sin ordbok: "Om end
dande-Jcvinde og dandemand forekomme i svensk og norsk . . ., er
brugen i dansk af disse ord, som af dande og dets
sammensætninger overhovedet, langt almindeligere". Detta är helt
visst riktigt, och antagandet, att dande dandeman etc.
överförts från Danmark till Sverge och Norge, ligger därför nära.
Yidare erinrar jag om att, vid överförandet av tyska lån med
ä-ljud till forndanskan, dessa bibehållit sitt ä-ljud (och ej
fått å), när lånen gjordes efter utvecklingen ä>å i
forndanskan; jmf. t. ex. mnt. grälen : da. prale, mnt. käk : da.
kag, lat. päpa : da. pave etc. ^-ljudet i motsvarande svenska
ord (pråla, kåk, påve etc.) beror som bekant på att i
forn-svenskan ä ännu icke blivit å, när orden lånades.
Nu använder ostfornfrisiskan divä "göra" (motsvarande
mnt. don etc.) med gerundium dwände (van Helten:
Åltost-friesische grammatik s. 241). Sedan dönde och dwände lånats
till forndanskan från skilda dialekter, uppstod
kompromissformen dande. Lånet av dwände gjordes under samma
period, som prale, kag etc. lånades, och dande har sedan övfer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
