- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonde Bandet. Ny följd. Sextonde Bandet. 1904 /
61

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61 Kock: Nord, ordforskn.

kunna föreligga exempel på likartad förlängning av andra
konsonanter än tenues.

Lång vokal + kort konsonant (åtminstone kort tenuis) 4
vokal har i fornsvenskan ljudlagsenligt övergått till kort vokal
+ lång konsonant + vokal, när fortis föll på första,
levissi-mus på andra och semifortis på en följande stavelse1),
t. ex.

isl. sneypa fsv. snøpa, men isl. sneypiligr, -liga : fsv.
snøppelica Bon. flera ggr, snyppelige HSH, snyppeliga Lg.
III, snyppeligit HSH 2). I Söderwalls ordbok finnes intet
exempel på *snøpeliker) -lika med ett p. Nysv. snöpelig har
fått (resp. bibehållit) kort jp-ljud under påvärkan av snöpa.

isl. fsv. grøta "komma att gråta" men isl. grétiligr fsv.
grøteliker : grøttelikit MP. I.

fsv. ytarmer, ytermer, ä. nsv. ytermera (Lex. line. etc.):
nysv. yttermera, ytterligare.

fsv. likavcel (mnt. likewol) "likväl" : Ukkaivœl Su., Lfk.,
Lg., Lg. III, likkauœll Rk. III.

Hit höra också i viss mån fsv. döttir nysv. dot(t)er: nysv.
dotterson etc. Jag erinrar även om nysv. hvete men hvettebröd
(jämte hvetebröd). Då nysv. ottesang (fsv. ottosanger) har
slutet o-ljud (i motsats till dotterson etc. med öppet o-ljud),
så har utvecklingen varit följande. Fsv. ött a blev såsom
simplex ljudlagsenligt till öta (skrivet ootha Rk. III). Sedan öta
fått slutet o-ljud, bildades genom rekomposition ötosang, som
enligt här diskuterade ljudlag gav ottesang med slutet o i
nysv. Saken kan dock naturligtvis även så uppfattas, att
det slutna o-ljudet från ota överfördes till ottosanger (c
ötto-sanger). Det långa i-ljudet i nysv. otta forskriver sig från
komposita, dels från ottesang, ottemål, ottevard etc., dels från
julotta etc. (Kock i Ark. nf. IV, 172 not 2). Jmf. i Spe-

Jmf. beträffande regelns formulering ovan s. 59 noten.

2) Långt 0 har vid förkortning övergått till y enligt den av mig i
TfF. nr. VII, 309 framställda regeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1904/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free