Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 Hungerland: Anmälan.
89
sager så omen illistig käring (Kitta grå), som förut narrat honom;
sagan har flera varianter; den enda, jag för tillfallet kan anträffa
(tryckt i "Bidrag till kännedom om Goteborga och Bohusläns
fornminnen och historia", VI sidd. 271—2), har utbytt namnet "Kitta
grå" mot "kaptin Äli". — Å sid. 282 säger förf., att anledningen
till att Felle foredrages framför Fetter (och delvis äfven framför
För) vid bildandet af appellativa personbeteckningar, ligger däri,
att Pelle (men q IWer och För) har en lättbildad pluralform.
Detta torde dock ej vara den enda och knappast ens den
viktigaste anledningen; ty en stor del af de ifrågavarande
personbeteckningarna kan alls icke eller blott med svårighet brukas i pluralis;
hufvudanledningen till att Pelle foredrages, är väl snarare den, att
det är den egentliga smekformen och alltså ljuder mera
skämtsamt och gemytligt. — Såsom personnamn bör man väl betrakta
det af förf. förbigångna Mante: när man med lång- och pekfinger
t. ex. på en bordskifva tager långa "steg" mot ett litet barn, säger
man: "Nu kommer gubben Mante!" Håraf kommer troligen
uttrycket: ’Tass, Mante!"
Göteborg, september 1903.
Gustaf Cedersohiöld.
TJMands nordische studien von dr Wilhelm Moestue. Berlin
hei With. Süsserott o. j. [1902] 64 ss. 8:o.
Vorliegendes werkchen, eine tübinger dissertation, bringt einen
neuen beitrag zur geschichte des fast 400-jährigen einflusses der
nordischen literaturen auf die deutsche, der mit Herder in eine
neue epoche eingetreten war, in deren verlauf die deutsche
germanistische forschung sich ihr im eigentlichen sinne klassisches
gebiet voll und ganz erschloss. Der Zeitraum bis auf Herder hat
eine mehr oder weniger eingehende Würdigung gefunden in der
hauptsache durch Bich. Batka, Max Koch, Bernh. Seuffert, W.
Scheel, Werner Pfau, Eug. Ehrmann u. a. Mit Herders nordischen
studien beschäftigt sich dann Wilh. Grohmann in seiner 1899 im
gleichen Verlage wie die vorliegende arbeit erschienenen
Untersuchung, die von Ed. Schröder im Anz. f. d. alt. XXVII s. 215 f.
nicht allzu glimpflich beurteilt worden ist.
Durch Grohmanns arbeit hat dann Moestue die anregung
empfangen Uhlands nordische studien zu behandeln ohne sich
jedoch die hinweise Schröders für ein derartiges unternehmen
sonderlich zu nutze zu machen, wie sich zeigen wird. Der Verfasser
hat sich fleissig in der einschlägigen literatur, vor allem in den
lebens-beschreibungen Uhlands umgesehen, dessen im besitze der tübinger
Universitätsbibliothek, des schwäbischen Schillervereins und der kgl.
ABXIV rÖB KO&DI1K FILOLOGI XXI. KT FÖLJD XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
