Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Brate: Nekrolog.
schaft mit den hpfhdlausn genannten skaldendichtangen (z. b. von
Egil and Óttar) schliessen.
Das fehlen einer übersichtlichen Zusammenstellung der
resul-tate sowie eines namen- und Sachregisters beeinträchtigt den wert
der willkommenen arbeit für die forschung sehr erheblich. Der
druck ist fast fehlerlos, der ausdruck an einigen stellen nicht
einwandfrei. Sehr zu bedauern ist, dass der Verfasser sich die
ab-handlung J. Krejcis (Uhlands skandinavische studien, in den
Sitzungsberichten der kgl. böhra. gesellsohaft der Wissenschaften,
philos-philol. kl. 1897) nicht nutzbar gemacht hat; wenn er glaubt
sie ignorieren zu dürfen, weil sie in tschechischer spräche
abge-fasst ist, so irrt er. (Eine Übersetzung war ja in Berlin, wo verf.
sich nach der vorrede aufhielt, leicht zu beschaffen.) Krejði (nicht
Kreijci wie verf. seite 7 hat) hat die nordischen studien Uhlands
in richtige beleuchtung gesetzt, indem er zum ausgangs- und
mit-telpunkt seiner darstellung dessen mythologische arbeiten
genommen hat, wie schon die deutsche übersieht (Euphorion Y. s. 607 f.)
zeigt.
Lund, jan. 1904.
Heinz Hungerland.
Nils Linder.
I en filder af nära 69 är afled i Stockholm lektorn vid högre
lärarinneseminarium Nils Linder den 21 jan. 1904.
L. föddes i Norra Lindö af Vissefiärda s:n i Södra Möre
härad af Kalmar län d. 13 febr. 1835. Faaren var hemmansägaren
Petter Karlsson. Läijunge i Kalmar skola 1850—1856 aflade L.
efter ett par afbrott i sina studier i Uppsala den gamla
studentexamen 1858. Vid universitetet tvekade han först i valet af
lef-nadsbana och tog först kansliexamen 1861 men drogs åt språkliga
studier, aflade filosofie kandidatexamen 1865, blef filosofie doktor
1866, e. o. biblioteksamanuens och docent i nordiska språk 1867
och fick redan 1868 den lektorsbefattning vid högre
lärarinneseminariet, som han innehade till sin död.
Att sålunda 36 år undervisa wd en anstalt för utbildandet
af lärarinnor och meddela dessa deras uppfattning af språkliga ting
utgör redan det ett icke obetydligt inflytande på den språkliga
bildningen i vårt land, hvilket inflytande utsträcktes till än vidare
kretsar genom L:s verksamhet som skriftställare.
Frånsedt den för sin tid förtjänstfulla skriften Om
allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län, som L. försvarade som
akademisk afhandling 1867, har L. uteslutande ägnat sig åt
studiet af det nysvenska riksspråket. En sammanfattning af sin upp-
axmiy FÖ» XOKDI8X FILOLOGI XXI, MT FÖLJD XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
