- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
161

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 Kock: Namnet Noen.

161

Tillägg. Om namnet Noen.

Som bekant lever, eller levde ännu for ett par
decennier sedan, ett minne om guden Odin kvar i allmogens
foreställning om "den vilda jakten". Så berättar
Hyltén-Cavallius i Wärend och Wirdarne I, 216, 221, att man i
Yärend säger det år Odens jakt; det är Oden som år ute
och jagar; det är Odens hundar som höras i luften; Oden
far förbi, när de om höstaftnarna på flyttning stadda
vildgässen i luften åstadkomma ett underligt ljud såsom av
drivande jakthundar. I Skåne (Östra Göinge och Gärds
härader) användes emellertid uttrycket Noens jakt i stället för
0(d)ens jakt, och man talar där om Noens hundar i st. f.
0(d)ens hundar (Hyltén-CavalKus II s. VI). Blekings-bonden
«äger Noen far i luften, när han hör flyttfåglarnas susning
{Rietz s. 481). Dessa här anförda uttryck hava i vissa
bygder undergått ytterligare förändring. Så har Noens
hundar på sina ställen i Skåne utbytts mot Noaks hundar (Rietz),
-och Noens jakt kallas i Östergötland Nordjakten
(Hyltén-Cavallius II s. VI).

En kvarleva av Odinskulten finnes i den i Värend
härskande seden att vid slåttern lämna något kvar åt Odens
hästar (Hyltén-Cavallius I, 212). Man talar dock där i detta
sammanhang även om Noens häst, och detta uttryck
förekommer ock i Blekinge och Skåne (Göinge. Rietz s. 470,
Eva Wigström i Svenska fornminnesföns tidskrift X, 163).

Osannolikt är det däremot, att (såsom Hyltén-Cavallius
I, 258 f. och Rietz a. st. förmoda) även uttrycket
Noa-skep-pet ursprungligen syftat på Noen (Odin) och ej på Noah.
De upplysa därom: "när skyarne antaga form af en lång
strimma, heter det noa-skeppet, hvilket då det står rätt fram
uppå himmelen, tros båda regn (Värend)". Se Hjelmqvist,
Bibliska personers namn s. 40. Munthe menar i Språk och
Stil IV, 114, att Noequarn i Bureus’ anteckning från 1603

ARKIY TÖn NORDISK FILOLOGI XXI, HT FÖIJD XVII. H

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free