Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179 Ljunggren: Bry och förbrylla. 168
168
dagliga är for nöden". Från 1700-talets böljan härrör det
andra exemplet, en rers af Harald Oxe: "Med fortification
mång hiärnan sin blöter och bryter"; från samma
århundrades slut stammar det tredje: "Ja — alamodiskt talet blef, | man
derom talte, trätte, skref; | Be lärde sina hjernor bröto". Det
är skalden Joh. Stenhammar, som vågat sig på detta för
nutida språkkänsla bra nog stötande uttryck. Någon
kontinuitet torde icke finnas mellan dessa trenne exempel, som nog
representera hvart sitt nya idélån utifrån *). Lika litet
föreligger enligt mitt förmenande något direkt samband mellan
Gustaf Yasas "bryta vort huffwt" och det tidigast 1669 hos
Lindschöld påvisade bry sin hjärna.
2. Förbrylla.
För det i förbrylla ingående -brylla, som såsom enkelt
anträffas i äldre nysv. samt i sv. dial., i båda fallen med
sidoformen brilla, föreslår Tamm med tvekan såsom etymon
ett fsv. *bryghpla, som skulle vara bildadt med
deminutivt-iterativt Z-suffix till fsv. breghpa (väl närmast till fsv. bryghpa,
brighpa, hvilket sammanblandats med breghpa). Då
emellertid dels tillvaron af ett bryghpla är problematisk, dels den
fonetiska utvecklingen bryghpla > brylla är något abnorm, dels
slutligen den förutsatta betydelseutvecklingen ej synes rätt
sannolik, torde det vara skäl att på annat håll se sig om efter
en förklaring på ordet Hellquist (Ark. nf. X, sid. 10, jfr
*) [Korrekturaot] Äfven riktigheten af detta uttalande ger mig den i
not 8 p& föreg. sida anförda hedersskriften anledning att betvifla. Där
förekommer nämligen ordet hufvuäbrytning. (Dä det sammanhang, hvari ordet
förekommer, möjligen skulle kunna anses utgöra ett stöd for Tamms
hypotes, anser jag mig böra meddela stället in extenso. Det är en dialog mellan
en "resande" ooh "M. Eskil". Den resande säger: "Ey må han (dvs. en
författare) stryka uth, ooh sedan smöria in | Det bättre lyda tycks, och bryda sä
titt sinn*. M. Eskil svarar: "Jag blir der duller af, och af slijk
hufwud-brytning | Måst mig en styrckdryck taa till lijten aftons syt ning"). — Det
må också tüläggas, att jag helt nyligen hörde en person (som har mycken
beröring med danskar) tala om ett tekniskt "problem, som alla möjliga
ingenjörer förut hade brutit sina hjärnor öfver".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
