- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
338

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SSO Grimberg: Ack. m. inf. 342-

Nu vil man vita landskuld guldna *) — Öfriga: Kp 6; J>g
26 bis; Dr Yl ind. 37; 37.

I MES finnas följande: Æ 11: witi skylskap sin
san-nan. — Öfriga: J 3 pr; B 20: § 2; Dr Yl ind. 11; 11; f
i; § 2.

Detta slags uttryck torde i sin tur vara härledt ur
enklare konstruktioner med ensamt objekt eller med objekt och
prepositionsuttryck:

Vgl II R 16: ok viti forfall sin — ögl ES 9: § 1:
uiti f apir fang ok son fœprini — Vins 6: § 1: sum hemföpu
uill uita m. fl. — Vgl II J 15: § 1: <m gitær sik uitæt til
fullbyœr (II J 36) — ögl Dr 18: § 2: sum han uill uita
til ughurmagha m. fl.

En annan rot till konstruktionen ackusativ med infinitiv
torde vi här liksom i fråga om vitna ha att söka i af-satsen,
som ackusativ med infinitiv ersätter, hvadan denna alltså
äfven här blir verklig satsförkortning. Mönstret har nog
varit samma slags konstruktion vid kalla, sighia och vitna.

i-sats förekommer redan i Vgl I och Vgl II; den är
mycket vanlig i ögl.

I Upl har jag funnit följande fall: Kg 12: § 1: witœ
pæn mœp twem mannum pœr han hörþo at han laghlikœ öpti.
— Liknande: M 11: § 6; J>m 8: § 2; W 7: § 2; 7: § 3. —
I samtliga dessa uttryck är vita skildt från utsagon genom
adverbiella bestämningar, i tre fall däijämte genom en
relativ bisats. I tre af fallen kommer som ytterligare hinder för
ackusativ med infinitiv ett starkt betonadt þœt, som kräfver
ett följande at.

I SML finnas följande exempel på ört-sats:

Kk 9: § 2: witi pa bonde pæl mep. XII. mannum at
prester buft fik. Här har det för eftertryckets skull utsatta
pœt fordrat ai-sats och adverbialet vållat obenägenhet mot

’) I Egn. 81 är vara tillagdt. Se föreg. sid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free