- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
342

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SSO Grimberg: Ack. m. inf. 342-

MELL J>g 1: han œgher þetta suœria: sua biper iak
mik gup hiælpa ...

Den direkta anföringen antydes på förhand genom petta,
som ej tillåter ackusativ med infinitir.

Det torde vara för att ersatta en ai-sats, som ackusativ
med infinitiv inträder efter sværia, med samma slags
konstruktion efter vitna, sighia och kalla som mönster. Yi ha
alltså äfven här att från början göra med en verklig
satsförkortning.

Konstruktionen kan ha stöd i uttryck med objekt,
sådana som

ögl Kr 13: § 3: œlla suœr man annan til frœlsis —
R 8 pr. pa skal takin suæria epzsorit nipar — Upi M 44:
§ 1: pa sweeri pæn til sins — W 6: § 1: pa a synin garpa
fallit swœriœ.

Anm. Ett egendomligt nttryck finna vi Vgl I R 1 pr. pa
skal han sic cUlum götom trcHekæn sværiæ at han skai eigh ræt
Icegh a landi varu brytæ.

Ordet sic finnes blott i en handskrift, som visserligen är
hnf-vudhandskriften till Vgl I, men är långt ifrån felfri. B&de den
ganska p&litliga handskriften I ooh hiifvudhandskriften till Vgl II
ha i st. f. sic ordet edh resp. ep. Hskr. I har dessntom adverbet
trolika i st. f. adjektivet trolekan, som i Vgl II är attribnt till ep
och d& Ar betydelsen ’pålitlig’ liksom i de af Soderwall anförda
exemplen: mz troligha hiärta (MB 2: 242), me troliga akt (BK 2:
900). Likbetydande är det besläktade adjektivet tryggert som är
forenadt med ejber i MELL Kg 5 pr: Nu ... agher kununger ailum
inrikis boandum tryggia epa sina giua.

Sannolikt har sic tillkommit genom afskrifvarens felläsning
af ett nästan utpl&nadt ep i originalet. Men alldeles omöjlig är
hufvudhandskriftens läsart icke. Schlyter öfversätter trolekan med
’trogen’. Meningen blir, såsom den följande af-satsen visar, ’trogen
mot lag och rätt i landskapet’. Ordet kommer alltså nära
betydelsen ’trofast, uppriktig’. Söderwall anför det i liknande
betydelse: en trolikin tvin (ST 286).

Uttrycket i sin helhet står ej alldeles utan analogier i något
yngre litteratör:

Ek 2485: än han haffde sik stoa meen sworet — 2486: han
swor sik alzstingis meen — 4209: jak tror thz swor sik a nokor
meen. _

Ännu närmare kommer följande nttryck:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free