Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Hårad.
369
en hersir havde forratt")-, jmf. t. ex. Falk i Arkiv IV, 358
samt Falk och Torp Etymologisk ordbog. Emot denna
uppfattning kunna dock befogade invändningar framställas. Den
antagna grundbetydelsen ’makt över en här’ är underlig,
särskilt d& som bekant herap i fornspråket oftast brukas till att
beteckna ett visst territoriellt distrikt. Men härtill kommer
en mycket viktig formell sv&righet: med denna härledning
kan man ej på tillfredsställande sätt förklara e, i i ultima
av fsv. hered, hærit i sådana urkunder, där a i
infortis-sta-vel8er icke övergår till e, i. Det vore tydligen allt för djärvt
att söka återföra e, i i ultima av fsv. hered, hærit
omedelbart på det urgermanska æ (ß) (från hvilket ö-ljudet i isl
råp utvecklats), så att detta germ. æ(e) skulle hava
bibehållits i senare kompositionsleden emedan dess
semi-fortis reducerats till infortis.
Brates etymologi i Ark. nf. V, 130 ff. möter ännu
större svårigheter. Enligt honom skulle härad vara
väsentligen samma ord som det nht. heirat, fht. hlrät, dock så, att
härad utgått från en ursprunglig form *hiwa-ræða- med kort
i i första stavelsen; ordets ursprungliga betydelse skulle hava
varit ’hem, familj’. Detta *hiwa-ræfta-, skulle enligt Brate
ljudlagsenligt hava blivit till *hiw-rä& > *herað med långt
e i första stavelsen; han förutsätter nämligen, att penultimas
rotvokal i isl. herap fsv. hærap var lång. Emellertid är
den, såsom nämnt, kort; och därmed faller etymologien.
Men även andra stora svårigheter stå i vägen för den. Med
denna härledning bliver så väl a-ljudet i penultima av fsv.
harap som ø-ljudet i fnorska hæra& oförklarat. Dessutom
framställer sig vid Brates etymologi samma svårighet att
förklara c, i i ultima av fsv. hered, hærit, som då man söker
härleda härad ur *harwäfra- ’raadighed over en hær’.
I det nyligen utkomna sjunde häftet av Etymologisk
svensk ordbok är Tamm mycket tveksam, hvilkendera av
nyss refererade etymologier av härad, som är att föredraga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
