- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoförsta bandet. Ny följd. Sjuttonde bandet. 1905 /
368

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

Kock: Hårad. 369

bestämts av strävan att låta häradet nå havet; se t. ex. Asum
härad och Othæns härad på Fyen, Rafiistorp härad och
Gramæ härad i Slesvig etc. Men för övrigt ålåg ju, såsom
ovan framhållits, skyldigheten att utrusta krigsskepp även
avlägset från havet liggande bygder.

Härav följer naturligtvis på intet sätt, att namnen på
samtliga härad i Norden skulle hava bildats samtidigt med
härads-indelningens genomförande. Det är nog möjligt, att
vissa härads-benämningar, som göra ett jämförelsevis
oursprungligt intryck, då uppstått; så t. ex. namnen på de
blekingska häradena: Vœstœrst, Mœtlilœst, Østærst. Men utan
allt tvivel äro många och Väl de flästa häradsnamnen
mycket äldre än häradsindelningen. Redan vid
häradsindelningens genomförande funnos naturligtvis sedan uråldriga tider
många (genom gemensamt ting eller andra förhållanden)
sammanslutna bygder med urgamla namn. Låt oss t. ex. tänka
på Fyæræ i Halland, hvilket’namn synes höra samman med
det hos Jordanis anförda Fervir (jmf. Läffler i Sv. landsm.
XIII nr 9 s. 8). Det är självklart, att en sådan sedan
gammalt samhörig bygd vid häradsindelningens
genomförande kom att utgöra ett härad, som då helt naturligt fick
(eller, om man så vill uttrycka saken, bibehöll) bygdens
gamla namn.

Såsom resultat av ovanstående undersökning anser jag
mig kunna anteckna följande:

Ordet hårad har uppstått av ett urnord. *hari~raifra
egentligen ’utrustning av (skepps)här’, sedan ’distrikt som
gemensamt deltager i ledungens utrustning’; jmf. särskilt fsv.
repa skiphær ’utrusta en skeppshär’ och fnorska skipreida
’ett visst distrikt’.

Till följe härav måste häradsindelningen grunda sig på
skyldigheten att deltaga i ledungens utrustning.

Då utvecklingen ai > a, a i *hari-rai&a: hœrap hœrap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1905/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free