Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Celander: d>d i fornisl. o. fornno. 29
I, 48, nernfdi St. Hom. 3 ggr, nœmctir Cod. Ups. Delag. 8 fol.;
sigdu AM. 310 ed. Groth, s. 97,3.
Att dessa cf-former, nefnäi etc., först uppträda i yngre
handskrifter, medan de äldsta, i Ordförrådet anföraa, regelbundet skriva
nefndi etc. (49 ggr. — se statistiken åvan!), är ett förhållande, som
knappast kan betraktas som en tilltällighet. Man har här, så vitt
jag Ican finna, ingen annan möjlighet än att betrakta d-formerna
som de äldre och ursprungligare och ansätta en judlig utveckling
nefndi > nef(jt)cti etc. (Till frågan om den fonologiska förklaringen
av en sådan utveckling återkommes strax.) Det ligger då nära till
hands att framkasta den frågan, om icke så också förhåller sig med
typen girndish i förhållande till gir(%)3ish, fastän de litterära
källorna ej här låta en sådan tidsordning komma till synes, då båda
formerna uppträda sida vid sida redan i Ordförrådets handskrifter
(girnpisc 3 gr: girndisc, inclus. fyrndesc, 5 gr; subst. girnp 28 gr:
girnd, incl. fyrnd, 5 gr). Utveckliugen girndish > gir(%)ctish skulle
då ha inträtt tidigare än nefndi > nef{n)di (något som ju i och för
sig icke innebure något märkvärdigt). — Ett dylikt
betraktelsesätt ifråga om dubbelformerna girnpesh ~ girndeshy enligt vilket
således skrivningarne av den förra typen icke skulle återgiva det
ursprungliga preterital-öt, utan ett ä som vore en sekundär
utvecklingsprodukt i förhållande till d i girndeshy ett sådant
betraktelsesätt får ett starkt stöd i paralellismen med typen hirde ~ hircte,
prete-ritum av vbt hiréta. Enligt den gällande uppfattningen av dessa
formers inbördes förhållande, framställd av Hoffory, Arkiv II, -$1
(jfr Aisl. Gr.3 § 230 anm.), har ju liksom *eyct-cte > eydde
&k*hirà-ae > hird(d)e, vilket i senare tid genom övergång av d > ä efter
r, återgår till hircte. I Ordförrådets handskrifter skrives ännu
regelbundet d; hirdde 1 gg, gyrdde 1, virde 11 och den "etymologiska"
skrivningen hirpde 4 gr ~ ovirpar (part. i fem. pl.) 1 gg, Reykj.
Mald. II, 16. I yngre handskrifter däremot råda formerna hirde (jämte
det nyskapade hirte), virde etc. En omständighet, som nu kan väcka
betänklighet mot att likställa utvecklingen vid gir(n)desh: gir(n)desh
med denna vid hirde : hircte, är den att tT-formerna vid gir(n)desh o.
gir{ri)3t (i Ordförrådet) uppträda så mycket manstarkare i förhållande
till à-formerna. Man skulle snarare väntat att finna d
kvardröjande längre här, där former med associationsvis bevarat n ofta
förekommo och värkade konserverande. Det faktiskt föreliggande
förhållandet, att á-formerna vid hirde äro starkare än vid
^¾V(n)-desh, gir(n)dy blir. dock inte så gåtfullt, när man besinnar, att ett
pret. hirde måste ha varit morfologiskt betydligt mera
tillfredsställande än ett pret. hirde, vilket ju i många fall (bl. a. hela konj.)
gav former identiska med presensstammens. Jfr en ännu senare
periods ersättande av hirde med ett nyskapat hirte — i samma
morfologiska tydlighets intresse. Däremot ett pret. gir(n)desh eller
gir{n)äesh — det var ur morfologisk synpunkt sak samma. Här vid
r(n)-gruppen få tvärtom cT-formerna ett morfologiskt stöd — vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
