Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ao
Celander: d>d i fornisl. o. fornno.
fem. girnd, där ett et bättre motsvarade ordets morfologiska
funktion genom öfverensstämmelsen med den allmänna
bildningstypen, kyrr : kyrrd etc. (Närmare härom nedan.) Proportionerna
bli här 28 girnp : 5 girnd, medan vid preterita ännu stod 5 girndesk:
8 girnpesk. — Vi ha således på alla punkter funnit morfologiska
faktorer, som motivera den i handskriftsformerna framträdande olika
gestaltningen av ur fonetisk synpunkt likställda former hirde,
gir(ri)de$k, gir(ri)d~hirde, gir(ri)aesk, gir{n)d.
Den nyss berörda, av handskriftsformerna utvisade övergången
nef(n)dil>nefw)äi sig(()di > sig{l)di etc. torde behöva en smula
ytterligare belysas, då den innebär en, såvitt jag känner, här for
första gången konstaterad utveckling, av d > ä efter frikativt g
och v. Utvecklingen är ur fonologisk synpunkt lätt begriplig och
framställer sig som fullständigt analog med samma övergång efter
r. Några bevisande former utom de här anförda (i fall dessa
yngre skrivningar nefncte, siglde etc. rätt uppfattats ss.
förutsättande ett uttal nef[tt)äe, sigQ)de) äro synnerligen svåra att
uppdriva, då ju d äljes aldrig förekommer efter ett g, v i äldre
nordiska språk — utom i ett enda fall, nämligen då d < dd. Liksom
pret. av typen hird(d)e bildade enda motsvarigheten till girdesk
<z girndesk, så pret. brigde (av brigda) till sigde <c siglde. I yngre
tid uppträder detta pret. under formen brigde, vilket emellertid
förutsätter en äldre form brigde, analog med hird(d)e, eydde till
hirda, eyäa. Och detta postulerade pret. brigde torde föreligga i en
skrivning å fragmentet AM. 315 fol. D (s. 2,28). Finsen och L.
Larsson läsa visserligen brigde 1), men judvärdet måste här i alla
händelser ha varit d, då ingenstädes eljes i detta gamla isl.
fragment något å med judvärdet ä förefinnes. (Ett skenbart êt—à +
förkortningstecken finns flerstädes2). Finsen läser också keletor,
land, andvirki, där d skulle vara — d, men Larsson återgiver dessa
former, och säkerligen med rätta, som Icelàor, land^ anàvirki, hds*
s. 4, 2, io, 13.) — Så som detta brigde förhåller sig till det yngre
brigde, så, menar jag, förhålla sig också Ordförrådshandskrifternas
siglde, nefnde etc. till senare handskrifters sig(l)de, nej{n)de etc.
I fråga om övergången d>d efter l, n, föregånget av
konsonant (r, v eller g) föras vi alltså till den uppfattningen, att
övergången även här inträtt i förlitterär tid (efter all sannolikhet
’) Om här i handskr. värkligen står et, är minst sagt ovisst. Man kan
möjligen spåra en antydning till utlöpare till höger nedanför öglans
till-slntningspunkt i à, men detta ger i vart fall en högst kuriös form av et. —
Att Larsson inte här liksom på åvan anförda ställen rättat Finsens ct> ö,
beror kanske på den form brigpe, som Finsen citerar från s. 1. Anföres
också i Ordförrådet. För närvarande är det inte möjligt (åtminstone inte
utan särskilda hjälpmedel) att på angivna ställe läsa någonting (liksom lista
sidan i sin helhet förefaller oläslig). Man torde därför inte behöva hysa
någon vidare respekt för detta brigpe.
2) Jfr nedan om dessa former (av Finsen likaledes återgivna haläe, i
st. f. halde, lande i st. f. lande osv.). Hoffory’s åsikt är att bokstaven &
"slet ikke findes i håndskr." (Tidskr. f. Fil. Ny R. III, 294).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
