Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Celander: 3>d i fornisl. o. forfcno. É>3
ningen efter Z, n beträffar har jag pä 38 sidor i ed. (av Hanks
täxt) funnit skrivningen skil3i, Jiol3i etc. 13 gr: skildi, fioldi, taldi
3 gr; yn3e 2 gr: synd 5 gr (å sid. 327); Ip 3 gr (hulpr etc.) är
tydligen direkt avskrivningsform. I samma täxt förekommer d
(dvs. ö) för 3 s:a 6 gr, således proportionsvis mot 3 försvinnande
sällan 1). Formerna med Id, na äro väl därför någotsånär säkra
som vittnesbörd om övergången av 3 till d i Hanks språk. (T-for*
mernas majoritet får då — här som på många andra håll (t. ex. i
fho. hdskr. av Speculum regale) — sm förklaring ss.
avskrivningsortografi. Jfr de sporadiska skrivningarne med p för 3 i samma
täxt *). — Efter m är 3 antecknat 9 gr, d 2 gr.
Från 1300-talets förra hälft må här ytterligare endast
anföras de båda viktiga handskrifterna Regins av Snorra-Edda och
Möåruvallabok.
Ortografien i Cod. reg. av Snorra-Edda (G. s. 2367 fol.)
är synnerligen vansklig att komma på det klara med (då man ej
har tillgång till själva handskriften) på grund av samtliga
utgåvors (även den senastes, F. Jonssons "handupplaga") starkt
normaliserande återgivande av täxten. (I Arne-Magnaeanske ed., Kbhn
1848—87, även synnerligen inkonsekvent). Facsimiler finnas i
An-tiquités Russes I och i A. M.-anske ed., del III. Av upplysande
former träffas å förra stället HSsemS, Hampir, å senare stället kul3i,
holcta, fiol3 (i täxten återgivna kuldi, hölda, fjöld). Judet á" finnes
å facss. ungefär lika ofta betecknat med 3 och med p (i A. M. ed
alltid 3), 1 gg å vardera facs. med d: hirö, luàri (i täxten hir3,
luäri). — I A. M. ed. del III redogöres i Præfatio för
handskriftens ortografi; här talas (s. XXX) endast om skrivningar med p
eller 3 (eller t) i preterita, particip och (dental-)avledda subst. —
Emellertid finnas väl i handskriften också skrivningar med d. Detta
framgår av F. Jonssons diplomatariska utgåva av Málsháttaqvæcti
(Småstykker udgivne af Samfundet til udgiv. af gammel nordisk
litteratur, Kbhn 1884—95, ss. 284 ff.) och C. af Petersens av
Joms-vikingadrápa (Jomsvikingasaga, Lund 1879, ss. 104 ff.), båda
täx-terna i samma handskrift och av samma hand som Snorra-Eddas
täxt. I Málsháttaqvædi skrives nämligen talar str. 9, ynàit Btr.
21, tamdi str. 28 (inga andra former där belagda) och i
Jomsvi-kingadrápa tomàum 1. c. s. 108, lomdu ib., (jämte hampis, gylpis,
glumpi, haulpa, fylgäi). <) för 3 skrives 1 gg: baudsvéllanài. —
Övergången 3> d efter l, n i kort stavelse och efter m tycks
således ej vara alldeles utan spår i handskriften.
För stavsättefe i Möctruvallabok (AM. 132 fol.) redogöra
x) På andra håll i hdskr. (Hauks täxt) uppträda skrivningarne med
d (d) för ä betydligt tätare; så å s. 457 ej mindre än 7 sådana former,
likaså s. 462. — Även förekomsten av ä för d är synnerligen ojämn; å dessa
38 sidor blott 1 gg {Jslanåz s. 12. 1), däremot å s. 258 6 gr (ellai, äogum etc).
2) Dessa jb-skrivningar i fiolpi etc. utesluta väl möjligheten av en norsk
förlaga, från vilken d-formerna skulle kunna tänkas härstamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
