- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugoandra Bandet. Ny följd. Adertonde Bandet. 1906 /
201

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karsten: Nord. ord.

201

Detta adj., hvilket har utseendet af a-stam, förhåller sig till
de ofvan anförda y-stamssubstantiven såsom adj* fht. flaz,
meng. neng. flat, fvn. flatr, nsv. flat till ^a-stammen fht.
flazzi, flezzij fs. fletti, mit. flette, flet, ags. flett n., fvn. flet,
fsv. flœt n. ’golf (af *flatja-, jfr fi. lattia id.), fvn. fletia
(flatjön-) f. ’tale hvorved man raber en daarskab’. I denna
a-stamsform har vårt adj. gifvit upphof åt ett flertal
substantiveringar, hvilka uppvisa ungefar enahanda betydelser som
deras sidoformer med y-flexion. Hit höra i nordiska språk:
fvn. (Fr.2) flake m.=fleke 1 (se ofvan), nno. flake m, id.,
msv. (Söderwall) flaki m. ’flake, plankverk, skyddstak’, nsv.
flake (dial. fläka) m., fvn. flak n. ’hvad der har skilt sig i
sine sammenfaininger’, nno. flak n. ’skive, brœt’ (jfr de
af-ledda verben fvn. fläka ’gabe, danne en aabning’, flakna ’give
sig ud fra hinanden, läses fra noget’ etc); i vestgermanska
språk: mit. flake f. (==fleke f. af *flaki, jfr mht. vleche, nht.
flåche) 1) ’flache8 flechtwerk aus zweigen, als hÜrde etc.’,
2) ’ein kleines netz’ (jfr ofvan mht. vlecke stf.), ndl. vlaak,
ostfris. flake, fläk = mit. vlake, eng. flake ’flake, flinga, flisa,
skifva m. m.’.

Angående ändeisen -ea (för regelbundet -ia) i fi. lákkea}
lakea (jämte lakia), motsvarande estn. läge gen. lageda (jämte
lake, -eda) ’flach, eben, leer, ledig, wiist’ och ss. subst. ’wiiste’
gäller den för adj. lyàkea (föreg. art.) gifna förklaringen.

29—30. Fi. kima ’glänsande’: fvn. skim ’ljusning’,
fi. kimo : sv. skymmel.

Fi. kima ’skarp, gäll, glänsande’, med afledningen
kimal-taa ’glänsa, skimra’, hänvisar på fvn. skim n. (*skima-) ’glimt,
sken, ljusning’ eller dess w-stam fvn. skimi m. (*skiman~) id.
som grundord; jfr äfven fvn. skima (md) ’klarna’. — I detta
sammanhang nämner jag fi. kimo = sv. skymmel (hästnamn),
hvaraf det fi. ordet (ett s. k. kortnamn?) utgått före svenska
ljudöfvergången i>y (se härom Noreen, Aschw. Gr. § 108,1);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1906/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free