Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 E. Olson: Anmälan.
hyser en annan uppfattning af det isl. textställets innebörd, äro,
som man häraf kan vänta, ytterst fö, och invändningarna kurma
dessutom delvis med rätta anses för rena petitesser. 1: 81 rétta
b&ut pinn: "hjælpe dig på fode". Sammanhanget synes här an*
rare fordra öfvers.: "skaffa dig upprättelse". På samma sätt hade
ett par rader längre ned mjbh vanhaldinn, som återges med: "han
var kommen meget til kort", kanske bättre öfversatte med: ". .bh£
tit illa 1. orättvist 1. upprörande behandlad" 1. dyl. — 1: 13$ aä*
ges om Ingemund, att han skildes från sin skyddsling Gudmund
först "da han (dvs. ö.) var præst og fuktfærdig i gode. sæder"
(isl. fullhominn i göctum siSum). Månne det icke här ger bättre
mening, om siWr fattas i bet. religion, sål. eg.: "var
tillkommen (dvs. fullärd) i religionen", dvs. "hade grundlig kunskap i
religionens bruk och föreskrifter"?1). — 1: 275 A pingi váru
tÖlutit mål peirra: Tå tinget blev deres sag unders0gt". En un*
dersökning i modern juridisk mening innebar ju den isl.
rättegången icke, hvarför ett annat öfversättningsord måhända här
hade varit lämpligare. — 2: 123 Var pá vifta föngum tu
sopat; váru pat eigi berliga rán Jcöllut: "man måtte skrabe
lævneds-midler sammen alle vegne fra, men ligefremme ran omtaltes dog
ikke". Det isl. uttr:s bet. är enl. anm:s mening: "men det kalla*
des icke öppet för rån". Förf. underförstår: "men det var det i
själfva verket". Just genom denna anmärkning målar han pä ett
utmärkt sätt, huru tillståndet i trakten genom de mäktiga
höf-dingarna Sturlas och Hrafns våldsamma framfart i själfva verket
var fullkomligt laglöst, ehuru skenet af laglydnad och ordning
ännu upprätthölls. — F. ö. har anm. blott fast sig vid ett par
enskilda ord, som då bleikálottr 1: 398 återges med *guln (jfr
Frita-ner o. Cleasby-Vigfusson); grift på en mängd ställen (1: §59, 857,
374 osv., 2: 155, 183, 325 osv.) med "fred", hvilket ju måste
användas som öfvers.-ord äfven för trygg ft (2: 18 osv.), hvarigenom
skillnaden mellan dessa bägge
träder; skilgoftr 1: 45 med "a
fusson).
Hvad själfva språket beträffar, är det, såvidt anm. kan
bedöma, i stilistiskt afseende godt — här och där förekomma dock
möjligen något stela eller egendomliga vändningar a) — och håller
ett önskvärdt lagom mellan den böjelse för arkaism, till hvilken
ett öfvers.-arbete af detta slag lätt frestar, och alltför stor
modernitet i uttryckssättet. Islandismer äro sällsynta8). Jag har an-
’) Jfr motsv. uttr. i Heilagra m. sög. (ed. Unger) 2: 245 som af
Frita-ner 3: 229 fattas på liknande sätt.
a) Som t. ex. 1: 40: ¾de frem i nat eller ikke ad alfarvejen", 1: 219
"hendes tilstand udviklede sig langsomt", 2: 310: "de blev i hoj grad narrede
bort fra gården".
’) Här åsyftas naturl. icke sådana isl. låneord som blifvit mer eller
mindre allmänt vedertaget språkbruk i modern litteratur rörande isl.
förhållanden, t. ex. godord(smand), landnamsmand, ildhus, lafting, stavnbo,
)egrepp ej tillräckligt skarpt
fram-gted" (jfr Fritzner o. Cleasby-Vig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
