Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Olson: Anmälan.
295
tecknat några fa. Endast lätt fördanskade isl. ord äro: borg
(klippa) 1: 443, 2: 34 osv., floter 2: 16, 2: 33 (isl. ftautir), jævning
1:119 (isl. jafningr), landsæde (forpaktare) 2:11, skntilsvend 1: 305
(senare: bordsvend, t. ex. 1: 377, 440 osv.), sk0rkar 2: 204 (isl.
skyr*kar), virke (förskansning) 1: 194, 268 osv. (öfversatt med
"for-skansning" 1: 194, 341 osv.), or, 0rer (isl. eyrr, eyrar) 1: 174>
2: 207 osv. I regel äro emellertid dessa ord förklarade i
åtföljande noter. I några fall användes ett danskt ord på grund af
inverkan från likalydande isl. i en bet.-nyans, som icke tillkommer
detsamma i danskan. Så då "hede" användes i bet. af isl. heiSr
om fjällvidd, högslätt, "tunge" i den speciellt isl. bet.: landstycke
begränsadt af två sammanflytande vattendrag1); då "frændskab"
användes i ssgn "frændskabsbevis" 2: 186 och i sådana fraser som:
"fra den tid blev deres frændskab aldrig så hjærteligt som för"
1:258, "De., sagde, at deres frændskab og venskab aldrig sknlde
oph0re" 1: 424, "viste ham frændskab" 2: 151; då "strandhug"
brukas konkret som i isl. i frasen "tage strandhug" 2: 61. Af isl.
beroende hela fraser förekomma äfvenledes någon gång: "rette din
lod" 1: 385 2), ¾orde sig.. vred" (- blef vred) 1: 390, "vie .. under
krönen" 2: 91a), "tog sot" 2: 113, "nu gik skat över landet" 2: 312.
Person- och ortnamnen ha behandlats efter en enl. anm:s
mening mycket erkännansvärd princip, i det fordan åkningen gjorts
så lätt som möjligt, i hufvudsak inskränkande sig till utbyten så»
dana som á mot a, p mot ö, fit mot d> p mot t osv., hvarvid dock
inom den så gifna ramen personnamnen formats något friare än
ortnamnen, som smyga sig så nära som möjligt intill de isl.
formerna, detta för att underlätta uppsökandet på en vanlig isl. karta.
Att inkonsekvenser i återgifvandet af namnformerna ha kunnat
insmyga sig i ett arbete af det föreliggandes omfång, är naturligt.
De äro emellertid både synnerligen fa och obetydliga. Sålunda
kan beträffande personnamnen anmärkas, att á, som i regel
återges med å, uppträder som a dels i ett par fall i icke hufvudtonig
stafvelse: Rodran, Konal, Konradsson (däremot Styrkår), dels
konsekvent i ssgsleden As- (isl. As-): Asbjörg, Asbjörn, Asgeir etc.,
dels slutligen i Alov. Som en icke tillräckligt motiverad differens
f&r det väl betraktas, att öfvers. framför r låtit ett begynnande h
falla, under det han bibehållit det framför l och n: Bane, Bavn,
Boe, men Hlenne, Uliv, Hneite. Att namn som ännu användas
i danskan återges i modern form, t. ex. Erik, JPovl osv., finner
äfven anm. vara det naturligaste; men af liknande skäl borde,
synes det, Jon 2: 210 o. 219 (aposteln Johannes och Johannes dö-
tun, eller sådana som icke utan omskrifning kanna öfversättas, t. ex.
mun-gåt, natmål, non(tid), ej heller de fall, där stilistiska skäl tala for
bibehållandet af karakteristiska isl. uttryck, eller där det kan vara af intresse att lära
känna den isl. beteckningen för en viss sak (t. ex. rättegångstermer o. d.).
’) Af öfvers. förklarade i noter under texten.
*) Förklaradt af öfvers. i not under texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
