Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 E. Olson: Anmälan.
paren) samt Lavrans{messe dag) 2: 79 hellre ha. fått formerna
Johannes och Laurentius(mes$e dag) [eller Lar$(messe dag)]. —
Beträffande ortnamnen förekomma några liknande ojämnheter. Mpt
den vanliga regeln återges á med a i Asgård (jfr ofvan) och i
Banarvoldene-, isl. 6 vanligen med o, men i några fell utan
bestämd regel med 6: Espehol 2: 211 (-kol 1: 56, 117 ost.), Fljot
1: 168, 2:83 osv. (Fljot 1:150, 190, 2: 189 osv.), Vesterhop 1:184,
2: 189 osv. (-hop 1: 8, 29 osv.) m. fl. Isl. a i ändeisen af svagt
böjdt mansnamn, som bildar första leden af en ssg, har återgetts
* med e i GislesJcœr, men bibehållits i det likartade Snorrastad. Ett
isl. r (gen.-ändelse) har bortkastats i Ånœs 1: 308, men
med-tagits i Ärnæs 2: 71 osv. (ett annat ställe än det förstnämnda)
och Ax skog. Ett på sätt och vis motsatt förhållande äger rum i
växlingen Mårskélaa (efter Mår): Mastad (i anslutning till den isl.
formen). Några få ortnamn äro mot den vanliga regeln helt och
hållet öfversatta: Kl0fterne, B0debrink, Slædeås, Styrtebœk etc.
Ibland råder vacklan. Så vanligen Bredébolstad (1: 131, 199, 249
osv.), men på ett ställe, 1: 8, Breidabolstad; isl. Fell, Fjäll har
f&tt dels formen Fell, Fjäll, dels den öfversatta Fjœld] -vellir
återges med -vellir, -voldene och -vold *): Mödruvellir, Rangåvellir,
Valbjarnarvellir, Videvellir, däremot Beitevoldene, Banarvoldene,
Brattevoldy Modruvold(slœgten 1:101), Tingvellir (1: 216) och
Ting-vold (1: 227, 293, 2: 26 osv.). Isl. ey har i allmänhet öfversatta
såväl i gård- som önamn: Äker09 Flat0, Hris0t Vid0 osv., liksom
i förleder: 0fjord, 0fjœldene, men har bibehållits i Eyjabygd,
Langeyarnœs. Ett liknande förhållande äger rum med afseende på
isl. -eyri, -eyrar: Hj(uta0re, Kvigans0re, SeUre osv., 0re, 0rebygd,
men Ey rarland; Ting0re, Tvœrå0rer, men Eyrar. Slutligen kan
nämnas, att namnet på ett bekant näs i nordvestra Island upptages
— äfven i registret — under två former: Dagverdarnœs och.
Vd-gurdarnœs.
Äfven med afseende på tillnamnen visa sig dylika smärre
inkonsekvenser. Isl. -nef är öfversatt med -nœb i kragenœb och
jlad-nœb 1: 7 (jfr not 1), men sedan med -nœse: hœllingenœse 1: 75,
fjœlnæsê 1: 140, gr0dnœse 2: 56 osv. Man finner Drab-Stein 1:65,
Drab-Starkad 1: 193, Drabs-Hauk 1: 269, men Viga-But 2: 63
(isl. Viga-Steinn etc). I några fall har mot den vanliga regeln
ett isl. tillnamn trots sin fullt klara betydelse ej öfversatts i själfva
texten — utan att detta såsom beträffande vissa andra, t. ex.
(Torgils) sJcarde o. d., förklaras däraf att det ifrågavarande
öknamnet i sin isl. form redan vunnit häfd i historien — t. ex.: valbrad
1:130, sneis 1:163, upse 1: 298, Ugil 1:452, 2:1 not 4, BagaI-(Mår)
1: 459, MJcarl 2: 125, stjup 2: 153, svartekoll 2: 235. Af alla
ges emellertid förklaring i åtföljande noter. Ett par gånger före*
kommer, att samma tillnamn på ett ställe behållits oöfversatt, på
’) Utan att detta synes betingas af någon tendens att skilja
gårdnamnen från namnen på geografiska belägenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
