- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugotredje Bandet. Ny följd. Nittonde Bandet. 1907 /
8

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

16 Swenning: O r dbildningsfr&gor.

hvilket ofta står såsom rent adj., och till det lat. socius, som
äfvenledes förekommer med adjektivisk användning.

Bugge låter emellertid icke öfvertyga sig häraf, utan
fasthåller vid att nautr i fornnordiska språk varit endast
subst., och menar, att det så har varit ’fra först af i de
germanska språken. Han anser därför, "at de af Kock antagne
Juxtapositioner *kaupunwiautr, *ráðum-nautr er i syntaktisk
Uenseende uden Sidestykke" och Kocks förklaring betänklig.

Det må medgifvas, att det stod för sin mening, Kock
söker i sådana fall som det mht. só bin ich fürsten wol
ge-nóz (Kock i Ark. a. st. s. 119), där genoz fungerar som adj.,
ej kan vara af afgörande betydelse. Ty de visa blott, att
ifrågavarande nomen i sen tid sporadiskt användts som
adjektiv på tyskt språkgebit. Men det är ingenting, som
hindrar en att antaga, att detta är en sekundär, särspråklig
utveckling. Af något värde torde dessa fall dock vara så till
vida, som de visa, att ginoz, nautr verkligen haft en smula
adjektivisk natur hos sig. Redan på grund häraf synes det
mig ej vara rätt försiktigt att med Bugge påstå, att berörda
nomen ända från uräldsta tider varit rent substantiv.
Kommer så härtill, att nautr är att betrakta som ett
verbalsubstantiv till verbet njóta} och att, som bekant,
verbalsubstantiven ursprungligen måste ha haft adjektivisk (participial)
natur, så torde man ha skäl nog att förmoda, det nautr i
förlitterär tid haft adjektivisk funktion. Få tidigare
språkstadium var ju för öfrigt skillnaden mellan subst, och adj.
mindre skarp än på senare.

Huru som helst, om också nautr äfven under förlitterär
tid varit öfvervägande substantiv, torde uppkomsten af
juxtapositioner på det sätt, Kock antagit, vara högst tänkbar.
Genom verbet, vanligen hjälpverbet vera> har nautr till en
intim förbindelse attraherat en adverbiell bestämning. Om
man således icke just från början kunnat säga utan vidare
t. ex. *þórsteinn, fcaupum nautr minn på samma sätt, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1907/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free